En alldeles vanlig dag...
... hoppas jag att det blir!
Jag har i och för sig inte tittat i kalendern än så HELT säker är jag inte!
Men idag ska Emilia väckas och vi ska larva oss i stallet... DET är något som jag saknat!
Den ungen har ju haft mage att ta sitt ansvar och flyttat till en studentlägenhet för att ha nära till skolan.
Men just idag blir det att damma fram kaffebryggaren i stallet och se till att det livas upp lite där!
Nu en tid har jag haft ögonen öppna efter någon förmåga som kan axla hennes roll som fodervärd till någon av mina hästar men i ärlighetens namn har jag inte lagt ner någon större möda.
Är det någon som känner till någon som kan tänkas vilja husera i vårt stall?
Ingen ordning utlovas men gärna att den som är med där har lite mer ordningssinne än oss som har huvudansvaret...
Satans katastrof!
Full koll!
Tror vi på det?
Jag hoppas verkligen att jag har full koll nu när jag måste släppa ALL koll här hemma!
Men det borde inte vara svårt för tjejerna att vara själva två dagar.
Listan är skriven till stallet, trots att den egentligen är onödig. För LillaLindha har full koll om nån.
Tjejerna har fått sina förmaningar och jag har fullt upp med att få till fömriddagen så jag kan uträtta det jag ska.
Det är sjukt att man kan få resfeber av en så liten tripp! Men den som känenr mig vet hur svårt det har varit att kunna lämna hemmet flera dagar,
Trots stresset i det är jag glad att jag kommer iväg! Det är något som pratats om länge och nu är det dags.
... återstår bara alla bara!
Vilken blåsning!.
Maten på spisen...
... och ungen på gym...
Det finns en förklaring till varför jag försöker hålla så hårt på det där med mat färdigt när ho' har gymat färdigt!
I den här familjen har vi begåvats med en hel del temperament! OCh räkna då ut vad som händer efter ett tufft gympass på några timmar!!!
Snacka om att ha adrenalinet på topp och blodsockret i botten!
Ren överlevnadsinstinkt ser till att jag har mat färdigt.
Om det inte är klart ganska snart så är det mer eller mindre katastrof här!
Nu måste jag ju tillägga att hon är duktig att peta i sig något...
Inte Snickers då men kvargsmoothie brukar vara en standardgrej!
Och vilken blåsning!
Vilket blåsväder det är ute!!
Det pustar på i ren storm när vindarna tar i.
När hästarna skulle in från den mörka skogshagen hade jag till och med lite problem.
Inte nog med att de var trötta på mörkret och började bli hungriga... dessutom blåste det!
Trollen är ganska nära och spökena lurar runt knuten... om man är häst vill säga.
Calle var mer högt än lågt, mesig som han är, Shalinka var steppig som den gamla tävlingsponny som HON är. Men in kom de utan några dassiga konsekvenser, med mig hängande i trassliga grimskaft skrattande åt deras tuppjuck!
I morron sker det otroliga!!!
Jag ska ha semester!!
Flera dagar!!!
Maria och Oliver har lovat att hålla allt flytande här hemma...
Lilla Lindha är så gullig så hon tar hästarna...
Anna ska jag ställa krav på att det inte blir en endast ungdom som hon drar hem när vi är borta!!!
Uhh.... jag ska köra bil MÅNGA mil men det är det värt för att koppla bort skallen från det vanliga här hemma....
Och tackolov att jag har goa vänner och snälla barn som förstår hur väl jag behöver det här!
Sen tror jag i och för sig att jag i vanlig ordning känner en ågren så fort jag har stadsskylten i backspegeln men hinder är ju till för att forceras!
Överraskningsmöte!
Mötet på skolan var nog inte vad varken jag eller Maria förväntade oss.
I den här lilla staden pratas det ganska duktigt och alla vet väl att "mest kränkt" vinner samt att alla slags anmälningar är avgodo och till gagn för den som anmäler.
Men eftersom Maria på två röda kunde förlja med och lämna prov som naturligtvis visade negativt så var problemet inget problem och oron kunde förpassas.
Det är ett konstigt fenomen som säger rätt mycket om sådana anmälare...
Bara för att umgänget är ett visst behöver inte det egna beteendet vara lika.
Jag måste få slå mig för bröstet och vara stolt över att ha tjejer som är fostrade i den andan att ha en egen vilja och att inte bara följa strömmen!
Däremot den som anmäler kan man ju undra om det så kallade umgänget är sådana man redan anmält... med risk att låta paranoid.
Vi har tyvärr den negativa erfareheten där man dolt egna brister med anmälan om andras... brister (?)
Synd bara att vi är så jävla bra och själva söker för de oförmågor som finns och tjejerna kommer att mogna allt eftersom de närmar sig slutet på tonårsperioderna.
En sak som är positiv til ldet hela är att vi måste ha en dröse med dessa människor som är klockrena och inte själva har några brister.
Näää...
Tacka vet jag mina ADHD-barn som visar att man kan vända en oförmåga även till en styrka!!!
Och då inkluderar jag ALLA mina barn!!!
Det där kaffet!
Hur i hela fridens skulle man klara sig utan kaffe en morron!
Efter mina standardkoppar är jag åtminstone lite mer alert och "med" för att kunna få pejl på dagsläget.
Som vanligt när jag gör mitt överslag hur dagen ska se ut så blir det överraskningar. Gårdagens optimism visar sig vara en lek med tiden.
Så nu, utan att leka med tiden så är den bistra sannignen den att stallet obönhörligt måste fixas klart före Marias skolmöte!
Det är då inte nån större ansträngning men ack så jobbigt att inse att man varit tidsoptimist.
Men om stallet är klart och mötet avklarat framåt 10 så har jag gott om tid för Natanya som kommer på förmiddagen! Och MITT möte som jag trodde var bokat till efter lunch idag visade sig vara bokat till i morron strax före lunch.
Jaja, shit happens...
Men då har jag tid att sitta och kladda med de där Emmabodabiljetterna i kväll... som jag innan trodde att jag skulle göra igår.
Fast i morron blir det mina veckogöromål som hamnar i knipa. som jag måste uträtta EFTER mitt möte... och sen fara iväg om det blir som vi planerat!
Det här krånglet utspelar sig mest inne i mitt huvud... det är DET som händer vid stressdiagnoser!
Egentligen ÄR det inte krångligt men i min värld så blir det hemskt jobbigt att få till saker under press...
Hur som, så önskar jag att det blir lugnt i helgen...
Jag behöver och är värd lite avkoppling från det vardagliga!
Kväll, äntligen!
NU ska jag ta't lugnt!
Hästarna står inne och maten är avklarad!
Sisten in väntas bara så blir allt som det ska!
Av någon outgrundlig anledning blev källaren dammsugen med och som vanligt när jag företar mig så blir det komplikationer.
Naturligtvis är påsen full!
Och naturligtvis så har jag inga nya till den snabeldraken...
Fan vad äckligt det är att tömma en sunkig dammsugarpåse men det är ju bara att göra.
Ungdomarna sitter i källaren, en del av dem, en annan rymde över till grannen...
Så nu är det dags att koppla av huvudet.
Jag önskar att jag kunde meditera bort en del av stressen som jag vet en del andra kan! Men det kommer väl så småningom att jag kan koppla av.
Tills jag fixar sånt själv får jag väl ta till den bästa utav metoderna... det är inte fy skam det heller!
Fast när jag tänker efter så kommer jag aldrig att berätta när jag kopplar av själv, det är inte värt utifall jag missar gobitarna då.
I morron väntas möte och minstingen kommer hem en stund.
För min egen del har jag ett till möte efter lunch och hästarna får fixas på kvällen.
Sponsrad video - Carina Berg
I en färgglad och kändistät talkshow full av oväntade svängar, inslag och upptåg kommer Carina Berg tillsammans med sin alldeles egna och noggrant utvalda publik att söka upp kända svenskar i deras vardagsmiljö.
Detta är ett sponsrat inlägg
Åh, det här kommer att bli något att klämma ner sig i soffan för!
Det har blivit lite av kvällsrutin att följa en del program och det här passar nog Anna som gillar att följa en del kändisar!
Vilket ypperligt tillfälle att få inblick i vardagen!
I videoklippet skymtar en del kändisar som jag vet går hem hos ungdomarna och det är väl nåt att tugga på en skål popcorn till. Och jag gillar när det är lite drag i shower! Lite glatt drama och att det händer saker hela tiden!
Nu visar de ju bara några kändisar i videoklippet så det gäller väl att hänga med om det dyker upp nån som man VET att man är nyfiken på!
Men mest känns det som ett bra program att bara njuta av.
Annars är vi nog inte den där tv-maniska familjen men det kan vara lite låtsassocialt att "gå hem" till någon via en show!
Fördelen är att man kan "hälsa på" utan att behöva rucka på den lediga klädseln och att man kan spilla av mat/chips/nåt hur man vill utan att skämmas.
Det är väl lite underligt att fredagsmys sprider sig till veckans alla dagar till slut men det ÄR ett sätt att umgås med!
Jag har en fördel med Anna som är den som gärna tittar på talkshows. Hon har dessutom bra förslag på snacks till tv-umgänget och ett skapligt hälsotänk.
För nåt år sedan hade jag inte ens funderat på att sätta mig i soffan för en sån här show men Anna har obönhörligen dragit med mig i både det ena och andra programmet!
Den här gången kanske JAG får välja!
Det som är synd är att vi missat premiären!
Men det är väl bara att haka på de onsdagar som vi är lediga.
Och det är ju en bra tid som det sänds på! Oftast har vi redan ätit och är klara med hästarna så det är bara att ta det lugnt ett tag med en kvällsfika eller nåt.
Så, hur var det?
Idag är vi lediga på kvällen!
Det kan vara premiär för oss!
Vad kan passa till ett onsdagsmys?
Morotsstavar med kvargdipp och en kanna vatten!
Det kör vi på!
Men vad gnäller jag på!
Fan, vad jag överdriver med mitt gnäll om "massor-att-göra"!
Maria påminde mig att det inte är förrän i morron som jag behöver vaka över biljettsläpp till Emmaboda... så, en sak mindre.
Läget under kontroll, allra helst efter att jag paltat mig iväg för att handla för kvällsmat. Det är rätt skönt att ha färdigplanerat då träningshuliganen är hungrig! Jag blir efter hennes träning alltid lika slagen av likheten med den där reklamen om Snickers ("blir som en diva")... DET är Anna det...
Idag blir det nåt vi inte gjort på ett tag:
Potatis, morötter, kålrot och lök i ugnen... tillsammans med kycklingfilé!
Det är smidig mat när tjejerna har så olika önskemål om mat!
Var och en kan plocka ur det de vill ha och förmår att äta!
Då var det offentligt!
Det som inte står på Facebook är inte på riktigt...
Haha... fattar inte hur folk tänker!
Men nu är det offentligt och utskrivet på fejjan och VAD det gäller tar jag vid ett senare tillfälle.
Det är fint att man har polare som man kan plåga med både öronskav och stalljobb! Som om jag skulle ta hänsyn till att hon ska ta det lugnt om inte jag kan göra det!
Tackolov att jag har tillbringat tid med att fundera åt någon annan! Det gör det lättare för mig att applicera det i MIN vardag!
Och skulle jag glömma det så får jag en gliring om att jag minsann har sagt... typ...
Eftersom mitt morronnöje är slut så ska jag gå vidare på diskberget och sen ta't lugnt ett tag. Om jag har tur slipper jag ta det lugnt senare i kväll.
Så småningom ska hästarna in... samtidigt som biljetter till Emmaboda ska passas. Det sker ett släpp av begränsat antal biljetter till ett väldigt förmånligt pris!
Så nu gäller det att stötta FestivalFia så hon kan få sina 50 % rabatt.
Men som sagt... nu är det hårt arbete som gäller i 10 minuter och sen ska kärringen värmas och sen ska soffan värmas och det får jag lov att göra ALLDELES själv!!!
Men vad är nu detta!
Nu blir det en sån här väderleksprognos för dagen här!
För det mesta när Nemi ska ut på morron så är jag ju för nyvaken för att fatta vad det är för väder, om det inte snöar, vill säga...
Idag kändes det varmt!
Det är faktiskt slutet på Oktober!
När jag och AnnaPanna käkade frulle så var det där varvet klart i skålen och jag kom tillbaka till: Det är ju varmt!
... och kollar termometern...
Det är nästan 14 grader varmt!
Åhhhh....
Det HÄR året kanske det har blivvit fel och hösten går över i sommar!
Det kanske är det HÄR året som vintern hoppar över!!
Tror vi på det??
Det kan ju knappast vara en överraskning på nån att den här årstiden är den som jag gnäller rmest på... för det ÄR ju ett faktum att varje år är jag ett hårsmån från att frysa ihjäl... på sant!
Hur som... idag är det varmt och jag ska se till att mitt vintersinne lyckas ta sig upp både till ytan och dessutom kravla mig upp i mitt utopitänkande om att det faktiskt skjuter upp vinterns ankomst ett tag.
Sen så småningom kan jag börja min nedräkning till våren!... på riktigt...
Nu är det fem månader kvar till våren men lägg märke till att jag inte har börjat hålla koll på hur många dagar än.
SÅ desperat har jag inte blivit!
... än...
En del av orsaken är nog ett positivt in-put... att vintern kan ge möjlighet till ett dämpat "bara-vara", på ett bra sätt!
Ok...
Jag gör det jag måste... sen räknar jag med "bara-vara" när mörkret och kylan sätter in!!
Uhhh!! Nu är jag slut!
Inskrivning med Maria...
Hämta Anna...
Skjutsa Sara...
Shoppa träningskläder (med Anna provandes 114 miljarder gånger)...
Fixa hästarna...
Handla mat...
Terapisnack på Lidl...
Fixa käk...
Hänga tvätt...
Det var efter lunch det...
Och VEM trodde på att jag skulle orka duscha på det!!
Tackolov för Marias Oliver som orkar hjälpa till att skjutsa anna TILL gymet osv!
Tack!
Nu blir det Svenska Hollywoodfruarna om mina ögon hålls öppna så länge.
Sen återstår att se om jag kan sova som sig bör eller om jag vaknar som ett ollon för tidigt när ingen håller mig kvar i sängen!
Dagens lunch!
Alltså... det är lite som det faller sig idag.
Popcorn, havregrynsgröt och jordnötsbågar...
Det är dagens lunch det!
Jag blir imponerad över den avslappnade linjen vi kör i huset just nu. Antagligen är det för att jag är trött och belåten som en kattjävel som fått pälsen struken medhårs!
Fast helt sant var det inte för KattN kommer varje gång vi hamnar i soffan eller bingen för att få påfyllning av att nöjt få kloa och bli gosad med!
Alltså... det är KattN som vill kloa och gosa... eller nåt.
Jag har tillbringat förmiddagen med stall och sen bad!
Och en del av tiden har jag försökt samla min stackars tankeverksamhet till något seriöst och hållbart... men idag verkar det gå som det brukar... Ganska dåligt!
Jag funderar på den där sinnesrobönen...
"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."
Jag försökte redan i morse att reagera på den men misslyckades katastrofalt! Jag skyller på den tidiga timman för VEM kan nånsin fungera som sig bör så tidigt på morron!
Jag är fullt nöjd att kunna gå med ögonen öppna utan att ramla...
Ska jag sen vara ärlig så kommer jag inte ens på VAD det var som jag ville med det... SÅ illa är det!
Jag antar att en guldfisk i en glasskål har bättre koll på åtminstone det varv som den simmar... för i morse hade jag inte ens koll varvet ut.
Fast i ärlighetens namn så trivs jag med att gå zombieliknande på det viset. Det visar ju mig att jag kan slappna av och inte har någon som helst behov av kontroll... inte så tidigt åtminstone.
Asch, ni hör!
Morronsvamlet tenderar att fortsätta hela dagen!
Nu måste jag nog skärpa till mig. Om en halvtimme ska jag vara stöd åt dottern, efter det ska jag vara stöd åt nästa och efter det ska Anna iväg och shoppa i Köping, tror jag. Har inte så bra koll på vad som blev sagt... den diskussionen kom i slutet på varvet...
Att möta sin framtid!
Det är en hel del snack i huset om hur det kommer att bli framöver!
Och där finns både bra och dåliga saker men övervägande bra!
Att våga möta sin framtid är väl det mest spännande men också skrämmande man kan göra!
Tre tjejer som är på väg framåt, var och en på sitt sätt och på sin väg!
I det har jag också en framtid vars väg jag så småningom kan ta in på!
Att planera sin dag kan också vara att möta sin framtid... att våga ställa de små krav som krävs för att det ska flyta på!
Att ibland ta en timme åt gången för att i nästa ha visioner år framåt...
bla bla bla
Just nu är planen att skvimpa i resten av koffeinet för att få i gång systemet... för att göra en kraftansträngning.
Eller, SÅ stor ansträngning kommer det inte att bli! Morronrutinerna ska stökas undan för att sen snygga tillsig för inbokat möte kl 14 och det ska jag väl klara utan problem.
MIN plan är att frysa en stund på morronkvisten och sen värma upp i ett avslappnande bad!
Jag är både trött och loj men på ett positivt sätt och det känns BRA!
Första för säsongen!
Idag var det första hovslagarbesöket för den här installningsperioden!
Som vanligt klarade Calle av tre hovar innan han var tvungen att bli sååå uttröttad att han inte kunde stå på de övriga utan att nästan trilla omkull. Det konstiga är att med lite muttranden och tillsägelser så fixar han det ändå. Något som KAN vara när han verkar full i låsningar och dylikt är att han är kissnödig. Den hästen KAN bara inte kissa på gången... och inte kan han lyfta på bakbenen heller då. Till slut gick det att verka färdigt och när han stått ett tag inne i boxen så kom mycket riktigt den där riktigt "hållit-sig-länge-kissen"...
Shalinka fick nästan psykbryt av att stå inne hela förmiddagen... så pass att hon till en början inte ens hade ro att äta morronhö! En orsak kan vara den stora mängd hö de får in på kvällen, jag tror inte de är särskilt hungriga efter att ha knaprat i sig de kilona under natten.
Då slår det mig att jag MÅSTE börja väga höet! Samt lägga hälften av det i hönät... innan halva vintern har gått.
Förra vintern fungerade det klockrent med de vägda kilona och Schalinka med hönät. Det får den kräsna donnan att äta upp allt utan att ha hälften utspritt och ratat i boxen.
Det tar ju sin tid med hovis... då kunde det ju inte passa bättre att bli bjuden på lunch! Tack!!
Exakt HUR hungrig jag var kom jag inte på förrän vi var på väg till mattallriken! Det är så lätt att glömma att man är hungrig medan stallet fixas klart!
I min värld...
... är det mesta lätt... har jag upptäckt.
Det är lätt ända tills det blir svårt men det TAR inte lång tid förrän det blir lätt igen!
Den största anledningen till att det är på det viset är nog att jag har lärt mig att leva idag och låta våndorna stå tillbaka efter att ha frodats en kort stund.
Jag antar att det är människans största överlevnadsinstinkt, att vältra sig i funderingar för att sen braska på och ta dagen som den kommer!
De senaste åren har jag väl prövats rätt häftigt men det är skönt att känna att känslan av att kunna se tiden an alltid kommer tillbaka. Även om det ibland kan ta lite längre tid.
Jag önskar att jag kunde dela med mig av den känslan till dem som behöver det! Alltså den positiva känslan!
Idag är det första hovslagarbesöket för vintersäsongen och som vanligt har jag beslutsångest över huruvida jag ska damma på fyra dojjer eller om hästarna ska få gå barfota bak en period till.
Det känns om att det senare alternativet är det smartaste för väder prognosen säger ju att det ska bli ganska varmt en tid till och HUR svårt på en skala är det att bara ringa och be om två dojjer till om det skulle bli katastrof!
Katastrof...
Haha... mitt katastroftänk...
DET är något som jag ska börja arbeta med och låta bero! Hur jag nu ska göra det utan att ha känslan av att låta säkerhet stå tillbaka.
Näää...
Mer kaffe och vänta på tjejerna som ska upp så jag med kan larva iväg!
Gammal som gatan!
Fan...
Jag tror att jag är gammal!
På sant!
Att tillbringa en lördagkväll framför tvn, somna som en pensionär... för att sen kliva ur soffan, kissa, gå och lägga sig och snarka vidare.
Och dessutom med övervåningen fullt av ungdomar!
Jag vaknade inte förrän 3 på småtimmarna av glada tjut och skrammel!
Då hade de dessutom någon gång varit in i köket för att poppa popcorn och knycka en bunt med stolar.
Om någon nånsin påstår att jag har svårt att sova på grund av ljud så är den här natten ett bevis på motsatsen!
Det jag skyller på är den infektion som måste härja runt i kroppen och nu är på väg att ge sig. Det känns som om hela jag faller i koma när återhämtningen startar upp.
När sen ungdomarna insett att det roliga är över för den här helgen så lyckades jag somna om och sov som en stock fram till minstingen ringde och ville vara social via telefon en stund.
Aja, det finns alltid kaffe som startar upp dagen med en koffeinkick!
Glashuset!
Då var vi mitt i helgen!
Och tänk, det enda jag orkar är att ta det lugnt!
Det är helt fantastiskt att jag kan ta det lugnt! För det har inte hänt på länge utan att jag har fått kryp i kroppen.
Lite tråkigt är det att jag fortfarande inte känner mig helt ok men med rätt sysselsättning kan jag glömma det med!
Idag har minsta fia-lottan varit hemma några timmar och det är så skönt att ha henne här!
Att kunna höra hennes kackel, se hennes hårfärg förändras och även att höra hennes allvarliga funderingar!
Den stora är hos den största och sitter barnvakt. Med sig har hon kompisen och då är pv förpassad till SINA kompisar. Det är egentligen ett bra upplägg att de värnar om sina egenliv nu när de börjar bli vuxna och fattar beslut med vuxenpoäng. Men det ska absolut sägas til lderas fördel att de ÄR hemskt duktiga på det mesta! Och VEM är den som äger ett liv utan brister??
Vid det är taget är övervåningen fylld med ungdomar. Jag hoppas att de lugnar sig lite före morrontimmarna åtminstone. Annars kommer hämnden då ingen hänsyn tas från nedervåningen.
Men även där ska ju berömmas att de faktiskt försöker vara lite tysta men huset är så lyhört så minsta hostning hörs mellan våningarna.
Då kan ni ju förstå dilemmat som uppstår när vi i olika rum tror att vi är hemliga!
Så alltså måste det vara så att ingen som sitter i glashus ska kasta sten!
Och glashus!
Det sitter vi i allihopa...
Att bo på en båt!
Att bo på en båt är nog drömmen för många!
Jag har den senaste tiden hört visioner och drömmar om att kunna bo på en båt.
Att äga en stor båt, med nödvändig standard och äga den friheten som det innebär att kunna flytta sin boplats lite som det behagar.
För många är det en utopi men det behöver ju inte vara det!
Med nödvändig kunskap och möjligheten att kunna köpa den där båten så ligger ju inte drömmen alltför långt borta!
Att sommartid kunna flytta runt kring de platser som är tillgängliga vattenvägen, att kunna stanna upp i ingenstans för själens rekreation.
Att ändå ha möjlighet till en fast plats där man just väljer...
Att tillfälligt kunna bo där endast himlen ser en!
För att kunna bo på en båt krävs ju lite storlek och det krävs en hel del omsorg för att underhålla det flytande hemmet... men jag antar att den som väljer möjligheten också är medveten om arbetet bakom att hålla sig flytande!
Tänk att kunna ha din trädgård just där du väljer att stanna upp!
Eller vara granne med den skog där du förtöjer för natten.
Tänk att kunna vara fri att välja var du förtöjer ditt hem!
Resurserna i vad som krävs för att förverkliga den drömmen begränsas enbart av kapital och behovet av standard...
Men drömmen är fullt möjlig att uppnå med arbete, kunskap och lite tur!
Och det bästa av allt!
OM det skulle visa sig att det hemmet blir ohållbart att bo i så har man ju ett fantastiskt sommarnöje!
Mera filosofier!
Trötta morgnar är ett ypperligt tillfälle att larva med filosofier!
När man är som mest trött fungerar åtminstone min hjärna på det sättet att tankarna fladdrar ganska fritt eftersom jag inte har orken att kontrollera dem. Eller så är det för att ren fysisk aktivitet är frånvarande och inte kan distrahera.
Funderar på gårdagens samtal om att kunna yppa sånt som är BRA!
Det är så jävla rätt men konstigt nog sånt som är lätt att bara gå förbi!
Jag fattar inte varför det ska vara så svårt att gå från tanke till uttalade ord när det är något bra. Eller så gör man faktiskt det men har så mycket mer innanför pannbenet som borde ut.
En annan diskussion gällde det där med beröm. Det är inte alltid uppöyftande med beröm utan tvärtemot! Beröm kan få en människa att känna sig nedvärderad.
Dessa två grejer är just det som kanske är problemet!
Jag tror att vi är så vana att "eget beröm luktar illa" så mentalt slår vi ifrån oss beröm för att inte "lukta skryt".
Fuck, Jante!!
Det där är något som jag ogillar skarpt!
Om jag är bra på något kan jag väl få vara det utan att behöva be om ursäkt!
Men det är inte alltid accepterat här i Sverige.
Så tillbaka till den tanke som borde vara självklar:
Om jag vet att någon är bra så vill jag säga det!
Om jag vill säga att någon är bra så vill jag att den personen bara ska ta emot!
För det ÄR ingen nedvärderande grej utan något som jag vill uttrycka!
Men jag förstår känslan och skillnaden beroende på vem eller vad som uttrycks.
Uhhh....
Nu igen...
Jag ska hålla truten ett tag och låta fysisk aktivitet ta över. Det ska dammsugas och diskas så bara sätt fart!
Sen är jag värd kaffe och ett uppmuntrande ord, att jag är duktig som gör det som är självklart... för även det som är självklart kan ta emot många gånger! Ge mig belöning!!
Åh, vilken dag...
... det var igår!
Underbart med flera timmar i skogen!
Plocka svamp! DET vet jag hur man gör!
Sen eftermiddagen med flera grejer inbokade... det är däremot lite mer krångligt.
Huvudet funkar inte så där helt klockrent... när jag är på väg till flera olika ställen och försöker organisera upp det så TROR jag bara att jag har koll!
Men det räcker med ett samtal i bilen om nästföljande mål så styr genast bilen dit istället för det som egentligen är målet...
Tur att det inte är mycket trafik i lilla Arboga!
Tre timmar i skogen är ren rekreation! Och trattisarna växer tydligen på fler ställen än där jag plockat de senaste åren. Jag är nog lite bortskämd med att kunna ställa ner ett par kassar och fylla dem med trattisar på ett och samma ställe... det här året måste jag gå lite utanför ramarna och faktiskt leta efter dem. Hur som, så lyckades jag förse både oss och henne som inte själv kommer ut i skogen. DET är bra!
Hästarna betar ner det sista i hagarna vid stallet och det är tydligt att vintern är på väg!
Hästarna, vårdcentralen, Lidl, gymet, Lidl, hästarna, svamputdelning, kvällsmat, gymet... typ...
Idag tror jag att det kan vara en lite lugnare dag!
Bara skjuts till ett tidigt tandläkarbesök och hästarna.
Sen nästa som ska på inbokat och vi får väl se vad det blir för resultat! Det KAN bli en guldklimp som vaskas fram!
Idag inleds även ett försök på 16;8-metoden!
En artikel i KA berättar om hur en som tränar häcken av sig lyckas med att bygga mer muskler enligt den metoden och gissa då vem som hakar på! Problemet som förväntas är att frukosten blir satt åt sidan men problem är ju till för att lösas. Det är synd att skolan inte har möjlighet att ge elever plats för egen frulle där. Det vore guld om den kunde tas med dit!
Snart ska ungdomarna rudkas upp!
Tandläkare kl 7.30 men de andra har lite sovmorron.
Jag gillar egentligen inte egenansvaret som ges eleverna på gymnasiet... det är svårt att ha inblick i när lektioner börjar och slutar. Därmed också svårt att motivera och tjata iväg!
Men det går framåt!
Jag tror och hoppas på att ansvaret växer med åren och med det som axlas dem!
Apropå ansvar!
Det är ju så att allt som händer skapar känslor utifrån vad man refererar till!
Just nu är det uppgång! Jag måste vara Sveriges mest äckligt, positiva människa! Fast det kanske är bra.
Eller, kanske... jo, det ÄR bra! Jag lyckas landa lite grann varje dag och det får mig att kunna se framåt tillsammans med dem sig bör.
Om det är en bra dag idag så ÄR det en bra dag idag! Ibland räcker det med att det är bra just nu... de här fem minutrarna!
Även om det går framåt med myrsteg så får det väl vara så...
Hmmm.... det där var inte riktigt sant...
Jag gillar inte myrsteg även om jag förstår att acceptera det... men ansvaret... DÄR händer det grejer!!!
Meeehh...
Nu var vi i mitten av veckan igen!
Hur går det här till?
Trots våra motgångar med förkylningar,hosta och magsjukor så känns det som lite medgång!
Orsaken till det är antagligen min känsla av att få vara och leva både här och nu.
När allt står rätt t ill är mitt liv en stor passion och ett virrvarr av alla känslor, precis som det ska vara!
Om känslorna tillåts, både de bra och dåliga, då känns livet komplett.
Sen har jag ju förstås inte sagt att jag gillar de negativa sakerna men på nåt sätt så kompletterar de alltihop.
Som en vanlig skoldag har jag fått iväg ett par ungdomar och en är kvar hemma med sovmorron. Frukosten har vi haft gemensam och den som gav sig iväg tidigast fick lämna huset i all hast med bara en kopp kaffe i magen...
Skyll sig själv när man är klantig!
Jag har planerat in lite chill i stallet med hästarna och även försöka orka mig ut i svampskogen. Det börjar bli de sista vändorna med svamp innan frosten tar allt!
Apropå frost, det grunkas om att bli varmare än vanligt ända fram till december...
Det tackar vi för och önskar oss en grön jul med fortsatt välmående!
Men hur blev det nu!?
Det här var en måndag!
ALLA vet hur måndagar är!
Den här måndagen ringde inte klockan på morron och tjejerna skulle inte till skolan!
Weird...
HUR får man till en måndag när den inte är måndag på riktigt?
Idag har jag tillbringat förmiddagen med att pimpla kaffe... sen blev det lite mer kaffe!
Sen tog jag mig i kragen och åkte ut till hästarna för att fixa skogshagen. Nu är det höst på riktigt och det börjar kännas drygt att traska med dem till beteshagen!
Skogen är så jävla bra på hösten. När stormarna kommer så småningom så finns det gott om skydd för hästarna där. Och det är smidigt att släppa ut och ta in.
Men som alltid så gör man sånt sen.... och tydligen blev det där sen idag!
Nu är det duschen som gäller... som "föregående talare": "Så man har nåt rent att ta på sig"
Sponsrad video- LIDL öppnar gourmetrestaurang
Detta är ett sponsrat inlägg
Åh!!
Jag har inte haft fel!
Eller, jo... när LIDL först kom till Arboga så blev jag lurad av allt snack. Det där att det bara är utländskt skräp och alldeles för billigt.
Men efter någon månad hamnade jag av någon anledning på LIDL, antagligen för att jag har den så lättillgänglig på väg hem från stallet!
Och LIDL... Det är absolut min favoritaffär nu!
Som ensamstående med flera barn så är ju priset den första anledningen till att handla där. Sen upptäckte jag att jag inte kan hitta lika bra varor i någon annan butikskedja!
Eftersom jag har barn i tonåren med skiftande problem så blir LIDL ett starkt alternativ!
Mitt träningsfreak skriker efter proteiner och grönsaker. Och var hittar jag det bredaste sortimentet och den bästa kvaliteten?
De andra är kinklisor och behöver nästan alltid alternativ (till mer eller mindre gourmetmaten och den tränandes jakt på kvarg och frön) och de enkla maträtternas råvaror ligger i samma disk.
Grönsaker... det ger mig huvudvärk att hitta i andra affärer, att hitta fina och ibland lite annorlunda frukt och grönt!
Att botanisera bland de utländska varorna ger en tillfredställelse för vår lust till mat!
Och nu en gourmetrestaurang!
Restaurang Dill som startade upp med en hemlighet.
En två-stjärnig kock som med sitt team komponerade menyn och införskaffade råvaror i bästa kvalitet...
... men det visste inte matgästerna!
En fullsatt restaurang som blev nöjda med sitt val av restaurang...
... och då kom allt från LIDL!
En Guide Michelin- kock serverar lågprismat från LIDL!
Jag antar att mentaliteten i vårt land hade varit en stötesten om gästerna visste bakgrunden till Restaurang Dill men nu när de var ovetandes så hade de inte heller några förutförfattade meningar!
Den affärsidén passar mig i smaken! Det är liksom en käftsmäll till dem som tror att bra kvalitet måste kosta massor men LIDL har ju alltid haft som policy att stå till tjänst med fräscht, friskt och variation.
Härliga slappardag!
Gu' vad underbart med en riktig slappardag!
Det behövs efter gårdagen.
Ett besök vid graven och minneslunden lockade fram ganska mycket känslor och det var till och med så att Nemi reagerade i mörkret där. Men att trycka undan skapar ju inte särskilt stora förutsättningar för att klara resten av känslorna!
Bowlingen blev vår tillflyktsort sen när Anna i vanlig ordning jagade ut vuxenfolket och trots att det var ganska klent med folk så var det skönt att komma ut lite.
Och då som sagt, blir det en slappardag idag med hämtmat och delegering av stallsysslor.
Bara det mest nödvändigaste ska utföras sen tänker jag krama täcket i soffan!
Hjärnan har blivit överhettad efter den kraftiga planering som krävs när plånbok är på ett ställe och person på annat... bilen på rymmen men då får ju Oliver å andra sidan räkna med att skjutsa! Välja mat var det absolut lättaste för dagen då det nästan alltid blir detsamma som man äter!
Fast... just, ja...
Undra om de tänker sig att jag ska engagera mig i att duka fram! Kanske bäst att lyfta på häcken och sköta mig.
Om det var någon som undrar...
... så, ja...
Det blev en tidig kväll och en fm/lunch med bara slappande.
Nu är ändå maten i ugnen, kycklingklubbor... och snart ska även pommes noisettes in. På spisen puttrar lök/vitlök med broccoli och tomat spetsat med lite soya och grädde.
Så småningom kommer även den här dagen att ta fart, hoppas jag... och det blir väl möjligt med mina vänner Ipren.
Annars har det varit en del djupsnack, toksnack och annat snack. Det är faktiskt väldigt skönt att ibland kunna lyssna på någon annans filosofier och visioner, att vara passiv och njuta av det jämförandes hur lika vi människor är.
Sen när samtalen glider in på upprörande saker är det i och för sig inte lika kul men även den sidan finns ju, vad är värt att INTE diskutera! Skulle kanske i så fall vara sånt som är onödigt och övergående.
Men nu ska jag ta rätt på det i ugnen och se om vi får nåt i magen om en stund!
Fräcka fredag!
"Fräcka fredag"
"Sköna söndag"
Fanns det inte något lördagsprogram med??
Det kanske inte är så viktigt egentligen men mitt huvud vill gärna hitta något att bråka med som är så trivialt som tvprogram.
Kanske är det lite udda eftersom jag egentligen inte är någon tvfantast men vad gör man inte för att avleda.
Idag har jag blivit anlitad som chaufför... enligt Spindel-E...
Det blir de sedvanliga rundorna på stan nu när hon behagar att besöka oss under sin "varannan-helg".
Och eftersom jag lovat att skjutsa på henne så ska hon få förära mig med lite fredagsstök på Godby... jag är så snäll så jag delar med mig av mitt ansvar!
Enligt utsaga ska jag även få nån annan uppgift... alltså, folk vet verkligen hur de ska göra mig nyfiken! Vad är det för fel på att bara klämma ur sig vad det är!!!
Nu är jag ju funtad på det sättet att jag skulel kunna tänka mig vad den uppgiften blir men det tänker jag inte yppa varken här eller där... jag väntar och ser.
Dagen till ända!
Då var den här dagen slut!
Innehållet har varit minst sagt varierande.
Den har slungat mig från vanmakt till glädje och trygghet.
Den har dragit med de människor som jag älskar och
den har gett mig en rejäl knuff.
Den har fått mig att inse mycket och
jag hoppas att det kan få lite av vår framtid att kunna flyta på något lindrigare.
Det vore egentligen lättast att dra ett täcke över huvudet och låta bli att känna
men att lura sig själv på livet på det sättet vore en skymf!
Ett samtal om reflektioner!
Vi reflekterar på olika saker och på olika sätt men en med gemensam nämnare.
Regn och rusk!
Usch, vad jag är frusen idag!
Det gråa vädret får ju en att frysa långt in i märgen.
Morronen har gått i vanlig ordning. Frulle med Anna och väcka Maria...
Nu har de båda gett sig av till skolan, duktiga som de är!
Natanya har jag haft det sedvanliga samtalet med på morron och innehållet i de är alltid varierande, Det är så underbart att prata med henne men mindre underbart att höra måendet, Tyvärr är det inget som jag i dagsläget kan styra utan jag får förlita mig på andra människor. Det är inte lätt då jag alltid haft alla trådar i min hand!
I skrivande stund sitter jag smaskande på sockerkaka som Maria och Oliver överraskade med igår. De vet vad jag behöver för att höja blodsockret!
Den här trista gråa dagen behöver lite värme i sitt innehåll! Jag får väl förse mig med en filt i soffan och vänta på våren!
Om ni undrar...
... varför det börjat dyka upp sponsrade inlägg så har jag en förklaring!
Det är ett sätt för mig att se om jag klarar att skriva om allt och inget... där någon annan har bestämt temat!
Det vet ni ju att jag är sjukskriven och då kan det ju vara bra att kolla om jag kan hålla den röda tråden som någon annan ger mig, eller om jag tappar koncentrationen när jag inte får skriva fritt ur mig själv.
För min del är det jävligt spännande att se hur många inlägg som egentligen blir godkända! För att skriva borde jag ju komma igång med, det som är svårt är att läsa villkoren utan att tappa bort något av kraven.
Det är just det som är att vara "utbränd" att inte klara tillvaron som hamnar framför en varje dag. Där vi felar kan ju skilja sig mellan personer men jag tror att många känner igen sig i det här!
Jag har löst det här experimentet genom att tvinga mig till att välja ett inlägg som är acceptabelt... medan jag skriver och läser och lyssnar... så går jag tillbaka 120 gånger till CandyCrash och låter hjärnan svalna av med det menigslösa spelet. Till slut får jag till ett inlägg...
Och ha tålamod och låt mig plåga er med dessa! För det är MITT sätt att se när jag kan slutföra något utan hjärndödande aktivitet mellan eller att sätta mig och grina i vanmakt!
Har du nåt exempel?
Har du nåt råd?
Har du råd att inte rannsaka dig själv i var det går fel?
Sponsrad video- Arla Idrottshjältar
Detta är ett sponsrat inlägg
Lyssna på svenska idrottshjältar inför OS
Det här låter för mig som en lärande ljudbok!... Typ...
En app med intervjuer och råd, som inte funkar utan att jag rör mig.
När vi i familjen pratar om träning (förutom vår bodybuilder) så låter vi ganska nedlåtande. Det har egentligen ingen substans för vi TYCKER om att röra oss och blir rastlösa om vi INTE gör det.
Det här är ju ett suveränt sätt att inte stanna upp! Att kunna lyssna på intervjuerna och samtidigt få råd och tips för träning. Nu hör ju jag inte till dem som tränar-tränar, fast egentligen... Jag sitter ju ganska många timmar på hästryggen men har svårt att se något så avkopplande som träning.
Det här kan ju vara ytterligare ett sätt att ta till sig hur andra människor får till det med träning! Dessutom på elitnivå!
För min del som mamma gör jag två flugor på smällen. Jag rör mig, tränar både mig och hästarna och samtidigt utvidgar mina kunskaper i HUR man tränar och HUR man äter rätt.
För det är ju inte bara jag, som tränar på fritidsnivå, det är ju även dottern som tränar väldigt flitigt och ambitiöst! Hon kör ju rätt hårt på gym och bygger muskler. Det för med sig dagliga diskussioner vid matbordet om hur kosten ska vara gynnsam och främja både träning och hälsa. Ju fler in-put desto bättre är det ju!
Nu vet jag ju att just hon lyssnar gärna på musik och då Krewella för att peppa sig till styrka men det här är ju ett alternativ att kanske koppla av med på "avskrittningen" på löpbandet.
Kosten, kan ju vara ett gissel hos ungdomar, då är det bra att eliten säger sitt och ger mig som mamma lite kött på benen att kunna motivera till rätt sammansatt mat.
Om jag sen ser utanför träna som i träning så har vi ju ett annat dilemma i familjen! Vi har ju ADD/ADHD inpetat lite här och där. Det för ju med sig att rörelse är bra! För att få igång ADD är det bra med all slags träning även om det "bara" är promenader... För att stilla ADHD krävs detsamma men då för att förbruka en del av den rastlösa energin.
Stormen har bedarrat!
Nu har stormen bedarrat... åtminstone för början av den här dagen.
Minstingens situation löste sig tillfälligt för gårdagen på ett alldeles särdeles oväntat sätt. Det finns hopp om att förståelsen för prioriteringar och konflikthantering kan upprättas!
Och halv 3 i natt hörde jag att en annan situation gick mot ljusning. Kvällens "insats" visade sig vara till gagn och jag kan känna att en dålig dag behöver inte bli en dålig morrondag, tvärtom.
Nu önskar jag bara attt den äldre generationen kan finna en frid i att faktiskt bara lämna plats för marken som plockas för varje morrondag!
Här är vi fortfarande två som snörvlar och vaknar med febergnäll! Det är fan att det inte kan ge med sig!
Hur ska vi kunna köra på när sjukdomar bara sätter p för viljan!
Sen att almanackan börjar på att bli späckad med alla slags möten ger ju inte särskilt mycket energi.
I går fick jag ett samtal från min kurator som bokade upp en tid. Som vanligt när jag behöveer svara på "Hur är det?" så blir det en harang utan dess like. Den dagen när jag sanningsenligt kan svara, hela dagen, att det är lugnt och flyter på... den dagen ska jag rama in!
Fast i ärlighetens namn måste jag ju berömma mig själv att jag faktiskt kan påstå att "just nu är det bra". Det där "just nu" kan innebära 5 minuter för min del och jag är fullständigt nöjd med det!!
Sponsrad video- Dansa i Neon
Detta är ett sponsrat inlägg
Möt Nadine, Amelie, Stephanie och Neda i Dansa i Neon: fyra dokumentära kortfilmer om sex. Regissör är den prisbelönte Tarik Saleh
Äntligen en reklam som vände sig till oss kvinnor! De här filmerna är upplyftande och garanterat något som våra döttrar behöver höra!
En reklamfilm som lyfter upp kvinnors sexualitet och med det även gynnsam reklam för att använda kondom.
Den här reklamen är en klar uppbackning av debatten om kvinnors "nej"...
Vad kan bli ett mer tydligt "ja" om kvinnorna värnar om både att skydda sig men också att hänge sig.
Nadine är en handbollsmålvakt som tillåter sig att tävla med sig själv om det mesta i vardagen, även sex...
Amelie berättar om sina önskningar som hon vet att en man inte kan uppfylla, det har fått henne att vara lyckligt singel. Ett problem hon stöter på är att ibland vill inte mannen skydda sig. Hon berättar om hur hon löser det om mannen inte klarar av kondom.
Stephanie har sitt sätt att hålla reda på hur många partners hon haft och hur hon träffar dem. Hon beskriver även hur hon hävdar att ha skyddad sex.136
Neda berättar om hur hon rest sig från ett mobbat barn till en vacker tvåbarnsmamma som både kan och vill ta för sig av livet.
De här kortfilmerna talar om kvinnor som vet vad de vill men även vad de INTE vill!
Något som lyser upp i höstmörkret!
Och att förse sig med extralampor då man bränner såna i mängder under vintern.
Ängellamporna i köket har inte varit tända på hela sommaren men nu är det dags att få lite lagom ljus mest hela tiden.
En diskussion för många år sedan gav till resultat att det kan påverka elräkningen positivt med mysbelysning. Den som har nån liten lampa på under eftermiddagen och kvällen behöver inte tända en stor lampa för att tillfälligt kliva in i rummet. Förutsättningen är ju då att man kör på låga watt naturligtvis.
Och det här med glödlampor... En äldre bekant vill ha hjälp att åka iväg för att hitta just dessa smålampor istället för energilampor. Vanans makt är ju stor att använda det man alltid använt!
Sen nåt som är mysigt är levande ljus! Det som begränsar är en fluffig katt, jagande hund och ett katastroftänk i just eld. Tydligen har KattN i hemmet före vårt lyckats med att smeka förbi ett ljus och lyckats knata iväg på bordet med svansen som en fackla... utan att märka något... men den matte och husse pejlade in lukten kvickt och fick in KattN i duschen och lyckades minimera skadorna till bara en naken svans.
Såna funderingar räcker för mig för att duktigt släcka alla levande ljus när jag inte ser dem och i stället förlita mig på fönsterlamporna, Hur det sen blir med elräkningen kan jag inte svara för men de skarpa lysena används bara i nödfall.
En dag utan slut!
Den här dagen verkar komma med den ena överraskningen efter den andra och nu gäller att ha råg i ryggen!
Jag hatar när jag måste orka kämpa när jag är sjuk, helst skulle jag vilja ta semester från tillvaron ett tag för att bara kvickna till.
Men så ser ju inte verkligheten ut och det är väl egentlgien inte så jag vill heller men jag är bara så trött ibland!
Tids nog hinner infektionerna läka ur kroppen om inte annars så får jag väl köpa mig lite lämplig penicillin för att friskna till.
När jag sen blir frisk vet jag ju att allt ser annorlunda ut och det är lättare att fejsa mödor då.
Snart kommer två av bruttorna hem, den ena från Linköping den andra från storasyster. Det behövs planeras mat och det tänkte jag överlämna åt dem då jag har ätit lunch/mellanmål bestående av Brie och salta kex...
Brainstorm!
Så nu har morronen tillbringats med telefon i näven. Det har kommit frjortonhundramiljoner samtal från lillflicka som är frustrerad.
Det bygger ju inte på MIN frustration lite när tyngden bara ökar!
Jag kan ju lugnt säga att det är rörigt...
Tillvaron blir inte lättare med nedsatt ork när förkylningarna härjar samtidigt.
Min önskan är att det ska ta slut med motgångar men jag antar att jag hör till den sorten som alltid kommer att få dras med dem. Jag har nog ingen större förmåga att skapa flyt.
Är jag trött??
Jag tänker lägga mig i soffan och låtsas som att livet leker, sova mig genom skit!!
Vaddå sova?
... men jag tycker att det är mysigt att gå upp och käka frulle med barnen!
Hmm.. ungdomarna...
... fast det var ju bara en som skulle iväg på morron.
Anna ska med klassen på studiebesök i Linköping. Det är kul att se hur Saab tekniska har resurser för att valla runt på ungdomarna!
Det måste verkligen ge motivation för att plugga när möjligheten finns att relatera studier i det verkliga arbetet!
Nu var ju morronskjutsen klar, Anna skjutsad till bussen som gick kl 7.30.
Idag var det inte motigt att gå ut åtminstone! Det är nästan sommarvärme fortfarande!
Jag klarar mig nog från långfillingar ett tag till!
Låt se vad som pallas med idag... möte inbokat kl 14 men inget annat förutom det sedvanliga.
Höstdag!
Det är lite höstdag på alla sätt idag!
Jozz...Olivia har funnits i tankarna mer än vanligt.
Det är en stor sorg att återigen göra höstfint på hennes grav och idag blev det de vackert blommande astrarna från trädgården.
Vetskapen om att hennes sjukdom funnits med så länge och att hon lyckades hålla den så dold skär i mitt hjärta!
Men utan hennes hjälp hade inte småsyskonens problem uppdagats så snart så Jozz...Olivia är med oss alla i vad vi än företar oss!
Idag blev det en tur på Shalinka i skogen. Ovan som hon är att gå ensam utan hästsällskap resulterade i en väldigt baklätt ponny. Det var studs ganska långa sträckor på vår lilla ritt!
Feber och sorg...
Uhhh... det behövs bot!
Se så där! Här är jag!
Smulor av mig själv faller på plats!
Egentligen SITTER det mesta på plats innanför men det ska bara ut!
Med lite hjälp och uppskattning märker jag att jag faktiskt saknat mig själv.
Eftermiddagens prövningar har varit av varierande slag. Det är alltid frustrerande att inte kunna stötta sina barn på det sätt som jag vill göra!
Trots det så känns det som om att läget är under kontroll.
Det som inte är under kontroll SKA inte heller vara det!
Jag ser en njutning i att ETT avslut är början på ett annat! Det är en härlig känsla att bara "vara på't" igen.
Öhhh.... svamligt? Det var meningen...
Dagens middag är avklarad och med bara Anna hemma löste vi det med lite fisk i ugn och ett par skedar ris. Det passade mig utmärkt då jag inte är helt alert och det är så jävla skönt att hon inte är mer krävande!
Med det vill jag inte ha sagt att de andra är krävande, för det är de inte! Kruxet är bara att då måste jag tänka TVÅ gånger och ni hör ju hur det låter!
VEM orkar tänka jämt! Tur att mina barn hjälper till att tänka i de flesta lägen!!
Nu väntas en dusch och "slapp- och ledig-klädsel"!
"Morgonstund har guld i mund"
"Morgonstund har guld i mund"
Det känns som om en tandläkare skulle ha kunnat mynta det uttrycket!
Att det skulle vara trevligt att gå upp tidigt är ju en lätt överdrift... åtminstone idag!
Efter middagsvilade nästan hela gprdagen klarade jag lugnt av att sova hela natten men vaknade ganska tidigt och tråkigt nog är jag inte frisk fortfarande!
Men efter en Ipren och 18 koppar kaffe kanske jag kan lura mig och tro att jag är bättre än jag är... och skulle det inte lyckas så hoppas jag att jag får hjälp att stötta ryggstödet i soffan.
För det är jävligt jobbigt att behålla position framför TVn!
Min tandläkare säger att jag spotta ut guldet och göra nåt vettigt istället.
Apropå position!
Jag har hört talas om en man som har vaknat ur den maktgalna dimman!
Eller ja, vaknat och vaknat... men han har åtminstone hamnat på kanten där verkligheten måste fejsas!
Ibland känns det som om saker och ting går riktigt bra för vissa och jag låter skadeglädjen jubla tyst inom mig.
Kattens Dagbok är en verklighet som inte alltid känns riktigt sann... men det är den!
Om det är menat så kommer det att ske!
Annars blir det bara en fruktlös kamp att försöka driva något framåt som inte är menat.
Ähh... skit i filosofierna!
Nu ska jag företa mig något så trivialt som Candy Crash...
Varvat med min bok ("Vansinne" Dean Koontz) i pannrummet...
Om jag orkar så ska jag fylla på kaffekoppen några gånger till...
Tälja guld med kniv!
Det känns som om jag har lite medvind just nu så kanske det är läge att göra slag i saken som jag tänkt att rensa ur det som inte används i huset.
Guld vore ju just om jag hittade guld!
Det är kanske dags att leta reda på de gamla förlovnings- och vigselringarna för att sälja dem.
Om jag inte missminner mig fel så ligger det även ett armband någonstans och skräpar. En del smycken har ju ett affektionsvärde men dessa väcke bara ont blod.
För min del har jag inga som helst betänkligheter att gå vidare i mitt liv och i det sälja det som skulle kunna inbringa cash!
Nostalgi känner jag nästan bara i de saker som barnen har gjort eller som de köpt. De grejerna kommer att bli kvar oavsett hur jag kan använda dem!
Men guld... guld är pengar...
Och guld har för mig inget personligt värde.
Något som verkligen ÄR "guld" är företag som till exempel Guldcentrum!
Utan några som helst krångel kan man beställa en fraktpåse som dessutom är försäkrad vari man skickar iväg det man vill sälja!
När sen Guldcentrum har värderat guldet så betalar de ut pengarna inom 24 timmar.
Kan det bli smidigare!?
Om jag idag hittar en sista-minuten-resa så kan jag alltså leta rätt på det som skramlar i guldväg.
Sen har jag pengarna i handen ganska kvickt!
Det var det det ...
Utkastad på fredagkvällen för att ge plats åt en flock tonårsbrudar.
Det är tur att jag har en reservplan som nästan alltid går in!
Trots mina farhågor var kvällen lugn och jag kunde knoppa in tidigt, eller ja, relativt tidigt... för att sen sova ända till morronen!
Ibland är man bara så avslappnad att sömnen räcker hela natten!
Träligare nog var det sen på morronen och under dagen... lite feberfrossa och seghet som inte är bara latmasken.
Kaffe, TV... soffhörn, frukost...
TV... middagslur
mera TV och soffhörn...
Tur att jag har min pt som håller mig alert mellan varven så jag inte slappar till helt och hållen... men det där med "sova-middag" är inte fel ändå!
Väl hemma hade jag sällskap av Maria och Oliver till hästarna och lite handlande blev det med. Efter det är jag slut! För att inte tala om matkoman efter kebab- och kycklingtallrik.
Tack för maten!
Nu är det ändå dags att ruska liv i kärringen och försöka få någon som helst fason! Det duger inte att slappa en hel dag! Fast i ärlighetens namn så måste jag erkänna att om jag får sällskap i mitt slappande så duger det med... kanske till och med det är något som jag föredrar!
Respekt?
Nu har det väl ändå blivit lite mycket!
Jag läser artiklar om den här stackars 15-åriga bruttan som blivit våldtagen av 6 grabbar och förövarna blir friade!!!
Sen läser jag om medelålders kvinnor som blivit sexuellt trakasserade av en snubbe som skickat sms och han har häktats!
Nu tycker jag inte att vare sig det ena eller det andra är ok... men det känns lite som "sila mygg och svälja kameler".
En domare uttrycker sig (enligt massmedia) att "tjatsex" har alltid förekommit och underförstått med det att det är helt ok??
Den 15-åriga tjejen har varit i underläge utan kläder och mobil, inlåst i ett rum när grabbarna turats om att dra över henne.
Schyssta killar! Det måste ha känts bra för dem att knulla en som bara ligger utan respons! Eller så är de så sexuellt oerfarna och omogna att de inte förstår sig på hemligheterna med kvinnans roll... eller så har de med sig hemifrån att det är inte så jävla noga HUR det går utan bara ATT det går...
Som om det inte räcker så´får jag ett telefonsamtal från en av döttrarna som blivit utsatt för "sextjat"... som tur är så har mina flickor skinn på näsan och kan stå emot! TROTS att det både är verbalt tjat och fysiska försök...
Behöver jag säga att det känns lite upprörande?
Nu vet jag ju vem det är och saken blir inte bättre av att en penningskuld finns bakom också...
Jag hoppas grabben betalar.
Usch, blir jag arg eller arg?
Låt oss vara ifred och låt oss ta för oss som likasinnade!
Vart fan tog den där jämställdheten vägen som alla pratar om!!???
Forex som bank!
"Förr" var väl Forex något som man förknippade med utlandsresor, ett ställe där man kunde byta svenska pengar mot motsvarande semesterpengar!
De kanske alltid har varit bank, på riktigt, men i min värld är det inte förrän nu då reklamen blivit mer spridd som jag fattat att det är en ordinarie bank.
Forex är en lätt bank att samla sina små lån på! Och eftersom webben är den nutida samlingsplatsen så finns den ju alltid överallt.
Förut förknippade jag Forex med storstädernas avgångar till turistställena men som sagt, idag finns den överallt där man har tillgång till internet!
Att slippa sitta i telefonkö för att ta reda på fakta är underbart!
Det är lika lätt att ta reda på den aktuella valutakursen som att göra ett överslag på en lånesumma.
Webbsidan är gjord för oss vanliga människor som inte orkar krångla till det utan vill göra det enkelt!
Det där med att samla lån och krediter! Forex har ett krav på intyg att smålån är avslutade! Det är en ren samhällstjänst och underlättar för den som har lätt att dra på sig krediter! Jag önskar att fler banker skulle ta sitt ansvar och hjälpa människor att ta SITT ansvar!
Alltså det här med skitsnack!
Haha... dagens filosofier, rent skitsnack
"Du får följa med mig medan vi pratar"
Morgonens telefonsamtal startar upp min stackars utbrända hjärna direkt. Det behövs inte mycket för det.
Det leder mig till hur vi skrattar överseende åt ungdomarna som gärna är sociala även in på toa.
Hur vanligt är det inte att en bunta tjejer håller varandra sällskap medan den ena efter den andra uträttar sina ärenden?
Här hemma har jag en som gärna tar egobilder på sig själv sittande på toa, dock enbart på övre halvan. Och innan då en annan tar med sig pv för att slippa sitta själv...
Konstigt!?
Jag kan ibland prata länge med en väninna och då får hon "följa med" både på toa och när jag gör annat!
VEM hinner vänta till sen, när man kan fixa allt under tiden!
Hon är med både på toa, när jag hänger tvätt, när jag äter... fast när det är mer privat får hon "gå hem".
Uh, hur hamnade jag här... jo, genom ett samtal...
Jaja...
Idag är det lite kännbart att jag traskade i skogen många timmar men det är ju så typiskt när jag är dassig!
Om jag kan förta mig så har jag överbevisat att jag inte är sjuk... eller nåt sånt.
Tyvärr så hinner verkligheten upp mig under natten och de skruvade feberdrömmarna roar mig i sömnen.
Idag ska det bli lite lugnare. Jag tänkte mig upp på hästryggen en kort vända, eller två, med vardera av kusarna.
Det går faktiskt att lattja på hästen medan man glor efter svamp! Då gäller det bara att komma ihåg var de finns för antagligen glömmer jag påsen som vanligt.
Sen, gott folk!
Det är sol!!
Fortfarande!
Vilken höst!!!
Vilse i pannkakan!
Tre olika skogar!!! UTAN att gå vilse!
Vad säger ni om det!?
Med svamppåsen i högsta hugg och näsan i backen har jag lyckats avverka tre skogar och hittat åtminstone liiite svamp...
UTAN att gå vilse!
Trattisar och en USB-laddare blev skörden för den här dagen och eftersom jag och Anna blev ensamma vid kvällsmaten så fixade vi rester.
Ett urrensat kycklinglår med risblandning från igår... lite chiligrönsaker och sen värmdes det en burk röda bönor till den stekta svampen.
Jag säger bara... mmmm...
Det finns inte mycket som slår den blandningen. Ibland får man för sig att rester är tråkiga men idag blev det en riktig höjdare!
Och svampen tillagades en halvtimme efter skörden så man kan ju lugnt säga att den var färsk.
Annars har dagen gått till diverse "välgörenhet". Det har uppstått gyllene tillfälle att betala tillbaka de tjänster som vi åtnjutit då stallgrannar har skött vatten och tillsyn alla år igenom. Nu är läget sådant att jag kan betala tillbaka tjänster och det känns riktigt bra.
Sen många timmar i skogen... efter halvlek fick Nemi åka hem medan jag fortsatte att överbevisa... att jag minsann inte är sjuk längre.
Nu är det läge för att duscha av sig skogen och sen sätta sig vid dumburken. Jag antar att febern gör sig påmind nu när jag sätter mig och kopplar av... om jag inte blir avledd av något trevligt, vill säga...
Med socker på!
Med strössel smakar allt mycket godare!
Jag kan inte låta bli att göra mina jämförelser när jag skriver!
Att referera till strössel får mina tankar att snabbt flyga i flera parallellspår!
När barnen var små var strössel det lyxigaste sättet att piffa upp glassen med. Strössel och kanske någon choklad- eller kolasås. Hos barnens moster fanns det strössel av alla slag till tjejernas förtjusning! Det fanns lakritsströssel, chokladströssel, hjärtaströssel, silverkulor och gud vet vad mer!
Med alla dessa glasburkar på bordet och tjejerna med sina glasskålar... tindrande ögon då de kunde skaka ur smakerna som de trånade efter!
I vår familj tror jag att det är så, "med socker på"...
De små barnens kärlek till glass och kakor har bytts ut till mer abstrakta känslor men kanske skulle vi äga mer förmåga att leva "med socker på"!
Om glassen fortfarande pyntas med strössel, om cupcakes serveras med de strösselhjärtan som ändå finns inom oss... Kanske kan då livet kännas lite lättare!
Att kunna landa från sin ångest och låta strössel symbolisera "med socker på"...
Visst är det väl en underbar syn med vackra cupcakes... färgat florsocker och det pynt som dagens känslor kräver!
Jag blir ofta serverad nybakat när känslor behövs avledas! Här i huset har jag en "sockerbagare" som använder kaksmet som terapi och vilken smart lösning det är!!
Om det kan få livet att glida vidare just den jobbiga dagen så kan jag tycka att det är gynnsamt för oss alla!
"Med socker på"...
Strössel på glass och cupcakes...
Att känna livets sötma...
Hmm.... nu blev det så där igen...
Inget kan bara vara utan liknelser och jämförelser... men det är kanske det som får oss människor att förstå bättre, även om morronfilosofierna drar iväg åt alla håll!
Uhhh.... Inte igen!
Nu var det dags igen!
Det hinner bara gå några dagar sen är det dags att vara sjuk igen!
Det rullar bara på här i huset och vi löser av varandra allt eftersom.
Kvällsnöjet blev Ipren och ett varmt bad och morronen påbörjas med kaffe som inte gör någon som helst nytta, huvudet bara susar.
Hur som så ska jag ge en hjälpande hand och snygga till en gravplats åt den bekanta som inte längre kan köra dit. Det är tragiskt när människor drabbas på det sättet att de inte längre kan vara så självständiga som de önskar men jag antar att vi får hjälpas åt!
Gårdagen tillbringades med hästarna och jag ade celebert besök där av Lindha med barnen. Eftermiddagens stallbruk avslutades med en , för barnen, barbackaritt till hagen. Jag måste få uttrycka min förvåning när även minstingen vågade sig upp på hästryggen och till och med fann ett nöje i det!!
Den lilla grabben är jag van att se med stora tårar rullande och en blyghet utan dess like. Nu kan den lilla människan prata, varje gång till min förvåning! Och tydligen är jag inte så farlig längre för jag blir även mött med ett rart leende!!
Du ser! Även de små växer upp!
Idag hade jag också tänkt att leta reda på lite trattisar för att överbevisa för mig själv att jag inte är sjuk! Om jag har tur kan jag få den tillfredställelsen att fylla nån påse så om det finns nån som inte själva komemr ut i skogen, hojta till! Ibland, eller ofta, plockar jag mer än vi äter bara för att!
Julbordsdags?
När magen knorrar efter mer än det ordinära lunchbordet hemma...
I dagarna har vi diskuterat en eventuell kryssning...
Kryssning! Det ger man sig av på när man vill ha lite space från vardagen och för att inte tala om frukostbuffén!!
Baren är helt ok också... men maten! Hallå!
Det finns ju en annan variant också, att invänta årets utbud av julbord!
Julbord är ett ypperligt tillfälle för min familj att äta sig mätt... på vårt sätt...
Man äter tills magen är full... sen äter man lite till tills man har ont i magen!
Mätt/"ont i magen" har för en av döttrarna varit samma sak men nu, halvvägs genom tonårstiden, har hon förstått att mätt är när man inte är hungrig helt enkelt.
Jag vill naturligtvis ha med hela familjen om vi ska äta julbord! För själva företeelsen är ju en social grej. Men det är just "ont-i-magen-ungen" och jag som kommer att äta för den kostnad som kommer.
Alltså, vårt frossande möter knappt några gränser när vi fejsar en buffé! Och julbord, med alla de godsaker som finns! Och dessertbord är ju en riktig höjdare!
Det här året antar jag att "ont-i-magen-ungen" skulle räkna sig genom maträtterna. Det vill säga, hon räknar proteiner som det träningsfreak som hon är!
Jag vet att för hennes del är det fiskrätterna som hägrar, förutom sillen... Korv och köttbullar kanske hon äter bara för att, för det gillar hon inget vidare!
Skulle det vara ett flådigt julbord som innehåller även rådjur och sånt, DÅ är hennes lycka gjord!
Lite här och lite där! Och sen passar vi oss lite för potatisen, den är lite jobbigt mättande.
Min bild blir ett julbord för många år sedan. med en gammal arbetsplats, på en herrgård... med en finsk kallskänka och kock!
Där fanns till och med "lanttulaatikko" och andra finska specialitéer.... åh!
Där fanns det mesta och väldigt smakfullt (haha) upplagt!
Mycket snidade grönsaker som dekoration och färger utstuderat valda!
Små uppäggningsfat som ständigt fixades och allt var bara så nice!!
Där fanns även dessertbordet med risgrynsgröt och saftsoppa, ostar av många slag!
Att kunna välja den där lilla potatiskraken och sen sill och ägghalvor, fylla på med sillsallad... lite sylta och rödbetssallad... plocka korvskivor och lyxiga patéer...
Försiktigt stoppa i sig av det kallskurna för att orka med varmrätterna!
Janssons... prinskorv... köttbullar...
Sen plocka av skuren vilt och fågel...
Kanske man stoppar i sig någon grönsak, bara för att de är så vackert skurna! Annars njuter man bara av det som så sällan hamnar på köksbordet hemma!
På den där herrgården kunde jag fylla på med "lanttulaatikko" med några skivor skinka och ställets egna grovsenap...
Uh... kan det bli för nära lunchtid när jag funderar över julbord!
Nä du, i år är det nog tajmat för att boka in sig på nåt sånt!
Bara för att äta sig mätt och efter det äta så man får ont i magen!
Och låta ALLA smaklökar jobba i flera timmar med all den goda maten!
Sen gör vi som Katthults-Emil... drar på och tar taberaset! Eller vi kan ju åtminstone försöka...
Färdigåkt...
... en liten stund!
Första vändan avklarad med dotras datortillbehör då datorn ska lämnas tillbaka nu.
Till helgen sker en stor förändring för henne... igen... Många <3an och tankar till henne! Lycka till!!!
Apropå förändringar så är det ju det som utvecklar oss som människor uppenbarligen.
Jag har under ett års tid försökt bearbeta vad jag trodde skavde i mitt hjärta men orsaken var så mycket mer trivial!
På något underligt sätt hade jag förträngt min egen situation och sublimerat det på det jag trodde var orsaken.
När en varningsklocka började ringa ville jag inte bringa en till förlust för mina barn... och glömde bort mig själv.
Med facit i hand börjar minnena dyka upp och jag inser en del av den gångna verkligheten.
Då är det tur att jag är tillräckligt gammal för att ha gott om tid!
No harm and no regrets... nu kör vi!!
