Inga troll lyckades få tag på liten töntschäfer...
Gårdagen tillbringades i Köping då tonåringar lade beslag på huset.
11 tjejer skötte sig exemplariskt! Kanonbruttor!!!

Kvällsrundan med huligan-fian Nemi blev en fasa för mattes febermatta kropp. Efter en timmas vandring på diverse promenadstråk i Köping hade Nemi förtfarande inte vågat varken pinka eller mer...
Köping består ju till största delen av troll, det vet ju varenda kotte, men det blev mer påtagligt när Nemi inte ens vågade pinka där. Nyckelbergsparken blev en riktig trollskog i mörkret. Nemi befann sig på en koppellängds avstånd bakom matte som fick dra lite schäfer genom mörkret.
Jag undrar ju verkligen hur det skulle se ut om det uppstod en farlig situation?
Min vision av det är:

Matte blir attackerad av otäcka troll!
Nemi gömmer sig bakom ryggen på matte.
När trollen är riktigt nära matte får hon två schäferlabbar i ryggen:
"Matte för fan! Bit dem i benen!"

Men men, inga troll uppenbarade sig någon annanstans än i veklingen Nemis fantasivärld och rastandet blev till sist fullbordat  kl 23.

Idag har töntburken sovit hela dagen. HELT slut efter traumat att befinna sig någon annanstans än i hemmets trygga värld.
Nästa gång vi letar hund: Påminn mig för fan att titta efter en lite tuffare sort B-)

Det blev reaktionen från katten Xanadu då Nemi lyckats fixa till kattströ över halva köket. Tack och lov att vi använder papperpellets i stället för sand!
Katten skrapade glatt i största samlingen papperpellets och satte ner röva' och pinkade. I det läget kan man ju inte skälla på KF utan bara gilla läget och fortsätta sopa och torka...




Liten Nemi skäms över sitt tilltag...




Jag var borta under förmiddagen och barnen sov. Sen ringde en av tjejerna, trött i rösten: "Mamma, jag tror att du behöver komma hem!"
När jag hör vad som hänt ber jag dotra dra fram dammsugaren, jag trodde i den stunden att Nemi fixat lite mellanmål ur kattlådan och att det åkt ur lite strö.
"Mamma, det GÅR inte att dammsuga upp!"
Huuu.... då förstod jag att hela påsen mött sitt öde.

Det ska väl tilläggas att en eller två plastkassar ryker nästan varje gång Nemi är själv några timmar. MEn även liten blir stor så småningom... Eller hur!

Nemi är inne på sitt första löp och vi har en liten Mini som är helt KNÄCKT!
Han ylar och gnölar, vet inte vilket ben han ska stå på. Det blir oftast det femte benet...
Fram till för några dagar sen kunde hundarna vara under uppsikt i samma rum. Men nu är det åtskildhet som gäller. Mini sover nedanför sängen i sin bur för att kunna koppla av med tvång. Ändå så har han knappt sovit! Nu, sista natten har han sovit lugnt! Inte ett ljud så jag väntade mig nästan hitta en hund som dött av kåtslag men han var pigg och nyter på morronen och kunde fortsätta att gnälla då. Dock anas en liten ljusning i att han börjar lugna sig något.

Trött unge, trött Nemi, trött Mini:



Första löpet är ju lite oförutsägbart, det är svårt att veta hur länge det varar.
Nemi däremot har blivit stor tik utan större problem. Hon har tagit Minis bekymmer med överseende, kanske har hon varit lite avmätt och trött. Till och med katten har fått varit i fred någesånär!



Aja.. till våren åker Minis kulor så då blir det lugnt för alla parter i fortsättningen. Det är ju något jag ska ta med Minis uppfödare eftersom hon inte skulle ha honom i någon avel enligt senaste besök-

Nu har vi tröttnat lite på att fröken Nemi är överallt och plockar grejer. Råttfällor inköpta och igår kväll provade vi att gillra första gången.
En prinskorv agerade lockbete tillsammans med råttfälla på en assiett på vardagsrumsbordet.
Tror ni inte att hundjäveln gick långa omvägar kring bordet!! Hon har ALDRIG sett en råttfälla... När vi senare satt och tittade på tv så jagade Nemi till och med iväg Mini när han visade intresse för korven.
Långt senare hittade vi råttfällan UNDER Nemi, med tuggmärken men det var Mini som gick och fnös. Hade han kanske gjort fällan bekantskap??

Vad har hänt??

Kom med kvalificerade gissningar!!!

... borde det väl ha varit när Huligan-Fia slaktat dammsugarkabel nr 2

Man är ju inte förvånad över nåt snart...
N kommer hem från skolan, ringer mig på jobbet med gråten i halsen... "Vad ska vi nu dammsuga med?"
Dammsugare har vi några stycken så nu får vi väl samsas om en på två våningsplan. Källardammsugaren får väl vara ifred...
Grejen idag var att köksgolvet var täckt av undulatfrön, ännu en Lidl-påse hade fått sätta livet till och diverse smågrejer var nedplockade från bordet...
Huligan-Fia hade bitit sönder plåtburken där vi förvarar undulatmaten och det var rätt... stökigt...

Aja... har man valp så har man... eller ja... unghund...
Det är ju inte svårt att förstå den uppsjö av annonser på Blocket om hundar i åldern 6 månader - 1 ½ år...

Dagen har varit ganska tuff för både mig och tjejerna. Två möten som ändå kändes riktigt bra och som ger resultat i rätt riktning, hoppas jag!

Eftersom det var ett möte efter lunch som jag inte trodde jag skulle vara med på så blev våra kära hundar själva lite längre än väntat...
DET gav ju resultat i alla fall...
När vi kom in i köket, stressade och hungriga, möttes vi av vitt pulver på golvet... och en söndertuggad plastburk... och fåglarnas fröbehållare i bitar... kryddat med småbitar av Lidl-påse....
Jaja.. kalkströet slarvar vi med att strö i fågelburarna och behållare finns att köpa... Lidl-påsar kommer hem varje gång det handlas...
Det blev två stackars töser som drog fram dammsugaren och började med den eftersläpande disken som jag tänkte ta efter lunch. Jobbet väntade och jag fick åka iväg tom i magen men med duktiga tjejer som städade efter odjuren...
Nu när jag slutat jobbet så möts jag av en skadad snabeldrake... sladden är skalad en bit nära stickproppen. Tur att vi ALLTID drar ur sladden när snabeldraken sover!

Aja... det är materialistiskt... Snart blir det fredag och älskling kommer. Även han ska väl ha något att pyssla med. Jag har hört att män mår bra av att laga och fixa saker...
Om DET är sant så måste älskling må väldigt gott här!

När vi nu ändå är inne på älskling så har han nyss fått lyssna på frustrerad käring som spytt galla över omständigheter... så nu har jag lättat på trycket och blodtrycket har sjunkit ner till normal nivå igen.

Han är verkligen värd all kärlek som finns för både mig och barnen oavsett!!!

Godis på helgkvällar är ju guld för alla barn... Inklusive schäferbarn! Liten Nemi gamar för fullt efter godis i TV-soffan. Ombyte förnöjer efter dagens måltid av soffan då kratrarna blivit ännu större.

Avslöjad!

Maria: -Nemi!
Nemi reser upp huvudet, tittar på mig, skiter i Maria och minns tillrättavisningen för en kvart sen...
"Näää... Jag äter inte på soffan.... nu..."

Nu är hästarna utsläppta i strålande vinterväder och Nemi har varit med på skogspromenad.
Bitande kallt om öronen men den hunden gillar verkligen snö!!

Alltså.. min mobil har ju varit lite konstig den sista tiden. Och jag har ju varit på G att köpa en ny...
I morse fick den dödsdomen...
Vem har mobilen mellan tassarna, tror ni!? Jooo... Nemi....
Dessutom har mobilen fina bitmärken och de nedre knapparna sitter på sniskan. Som den optimist man är så försöker jag låsa upp. Helt död är den ju inte men den lyder inte så bra...
Jaja... Folksam nästa för att se min dumdum-försäkring och sen leta telefon...

Hundskrälle!