Flytt hit och flytt dit!
Nu har äntligen gammeldamen Shalinka hittat sin plats. Just nu är det ordnat med stall där hon har sällskap!
Flytten igår gick bra tack vare Lindha och Mathias hjälp så nu är det bara att se tiden an.
Baksidan av stöket blev dock att idag är jag däckad med feber igen och det börjar kännas lite hopplöst att jag inte får vara frisk!
En känsla som jag får är att jag är hypokondrisk men då är jag glad över alla de andra kring mig som går med samma åkkommor och en del skyller jag på borrelia. Vore jag lite smart skulle jag ta mig i kragen och ringa läkaren igen men det vet ju alla att smart... det är det sista jag är!
I morron måste jag vara lite alert på föriddagen då donnan måste få nya dojjer. En av dem lyckades hon springa av sig i hagen när stallpolaren skulle lastas men sånt händer. Hoppas hovis lyckas få på de nya då det hann bli trasigt.
Just nu har jag haft lite medvind med en del saker och det försöker jag klamra mig fast vi när annat kryper inpå. Och gudarna ska veta att jag önskar min vän nära när det blåser!
Så mycket död!
Nu kom då nästa...
Den här gången var det Calles tur.
Vår kära häst som hört till familjen i 9 år... hans dampryck i hagen med överrörlighet tog till slut ut sin rätt.
"Nåt" hände och efter kanske lite väl lång tid togs beslutet att jag inte vill utsätta honom för utredningar och operationer som kanske ändå inte får ett bra utfall.
När jag köpte honom för 1 kr var alternativet slakt för honom... så han fick ändå en respit på 9 år.
Och som han har fostrat oss!
Den 14 September fick jag leda honom till platsen där han skyggade lite fånigt för grävmaskinen som redan använts för hans grav. Snällt lät han sig placeras lämpligt för att "han-med-bulten" skulle kunna göra ett bra jobb. Med mulen bland äpplen, för att sen lyfta och titta lät han sig skjutas.
Det är en ganska våldsam grej men ack så nödvändig ibland. Fort går det! ingen hinner reagera på stunden mellan liv och död.
Jag är glad att jag hade Lindhas stöd och även att Maria var med trots att det är jobbigt, svårt och sorgligt!
Tack, snälla Calle för din tid hos oss med både frustration och massor av glädje!
Nu finns gamlingen Shalinka kvar och inpå sista dagen har jag inte varit säker på var hon ska stå! Naturligtvis kan hon inte vara på Godby ensam så idag fick jag besked om att det löser sig åtminstone en bit in på nästa år.
Nu vill jag inte ha fler motgångar för det ska alla veta att de redan står på kö för att betas av!
I stället för att...
Det är tur att det finns en blogg att ta till när det finns så många måsten som borde utföras!
Jag kan nog köra ett rejs sen när orken har infunnit sig.
Nu har jag ju äntligen något att skylla på för min uteblivna energi! Som vanligt... en gång om året... behandlas jag med antibiotika igen för borrelia.
Det är rätt skönt att få en bekräftelse på att allt inte står rätt till... på riktigt!
Den senaste tiden har det nått mina öron hur människor spekulerar i... om orsaker i händelser eller kanske egentligen BRIST på händelser!
Det finns en tendens att folk generaliserar och stämplar något de inte har en aning om! Och kan ni tänka er! Det kommer från människor som man minst av allt TROR skulle komma med dylikt! Och dessutom av folk som borde ha större kunskap i verkan och konsekvens!
Men det är inte lätt att vara människa. Det är alltid enklare att generalisera och för mig och mina vänner ger det en frisk fläkt i vår svarta humor när vi kan göra oss lustiga över dessa som kan ta så kopiöst fel.
De vänliga och skötsamma är inte alltid just vänliga och skötsamma!
De som stämplas som huliganer är inte heller bara just huliganer!
Jag föredrar nog det där bibliska: "Av frukten känner man trädet"
Det säger ganska mycket, tycker jag!
Nu pratar jag ju bara på individnivå och gnäller mest över hur det drabbar just mig. När rykten når mina öron om saker som är lite halvkul... om de inte skulle visa på tragik hos den som sprider dem.
Annars kan vi ju applicera samma tänk på de aktuella valdebatterna!
Där finns det dåligt folk som pratar om bra saker och tvärtom!
Men eftersom politik för mig är lika intressant som knyppling så blir jag mer fåordig i det.
Nu medan jag ändå kommer ihåg ska jag göra som förväntat. Knapra i mig mina piller och förhoppningsvis bli som folk när borrelian ger vika!
När det blir som det blir för det var som det var!
Ibland undrar jag varför jag överhuvudtaget HAR en blogg!?
Just nu hinner det flyta mycket vatten under broarna innan jag finner en lust att fylla på här.
Egentligen kanske jag har en vilja att skriva men det mesta passar inte att uttrycka i det skrivna, konstigt nog... när det gäller mig.
Jag har blivit mormor!
En dotter har bildat sin egna familj!
De andra två bor här båda två!
Nu pratar jag om "de små" förstås... det är ju de som är på väg... typ...
De alla gör en positiv känsla i livet!
Likaså mina andra kära som jag värderar lika högt!
Annars är det mer eller mindre ett förfall men det är ju inget nytt. När det lyckas gå på rakt spår är när min mening med dagens utgång är just... förfall.
Om det låter negativt så slå det ur tanken!
För det ÄR det inte... huvudsaken är att något blir som det borde och det blir det.
Och exakt vad är det jag nu har sagt... Jo, det finns det som är för mig högt värderat!
Det andra blir som det blir!
