Det finns en förklaring till varför jag försöker hålla så hårt på det där med mat färdigt när ho' har gymat färdigt!

I den här familjen har vi begåvats med en hel del temperament! OCh räkna då ut vad som händer efter ett tufft gympass på några timmar!!!

Snacka om att ha adrenalinet på topp och blodsockret i botten!

Ren överlevnadsinstinkt ser till att jag har mat färdigt.

Om det inte är klart ganska snart så är det mer eller mindre katastrof här!

Nu måste jag ju tillägga att hon är duktig att peta i sig något...

Inte Snickers då men kvargsmoothie brukar vara en standardgrej!

 

Och vilken blåsning!

Vilket blåsväder det är ute!!

Det pustar på i ren storm när vindarna tar i.

När hästarna skulle in från den mörka skogshagen hade jag till och med lite problem.

Inte nog med att de var trötta på mörkret och började bli hungriga... dessutom blåste det!

Trollen är ganska nära och spökena lurar runt knuten... om man är häst vill säga.

Calle var mer högt än lågt, mesig som han är, Shalinka var steppig som den gamla tävlingsponny som HON är. Men in kom de utan några dassiga konsekvenser, med mig hängande i trassliga grimskaft skrattande åt deras tuppjuck!

 

I morron sker det otroliga!!!

Jag ska ha semester!!

Flera dagar!!!

Maria och Oliver har lovat att hålla allt flytande här hemma...

Lilla Lindha är så gullig så hon tar hästarna...

Anna ska jag ställa krav på att det inte blir en endast ungdom som hon drar hem när vi är borta!!!

Uhh.... jag ska köra bil MÅNGA mil men det är det värt för att koppla bort skallen från det vanliga här hemma....

Och tackolov att jag har goa vänner och snälla barn som förstår hur väl jag behöver det här!

Sen tror jag i och för sig att jag i vanlig ordning känner en ågren så fort jag har stadsskylten i backspegeln men hinder är ju till för att forceras!