Smulor av mig själv faller på plats!

Egentligen SITTER det mesta på plats innanför men det ska bara ut!

Med lite hjälp och uppskattning märker jag att jag faktiskt saknat mig själv.

 

Eftermiddagens prövningar har varit av varierande slag. Det är alltid frustrerande att inte kunna stötta sina barn på det sätt som jag vill göra!

Trots det så känns det som om att läget är under kontroll.

Det som inte är under kontroll SKA inte heller vara det!

Jag ser en njutning i att ETT avslut är början på ett annat! Det är en härlig känsla att bara "vara på't" igen.

Öhhh.... svamligt? Det var meningen...

 

Dagens middag är avklarad och med bara Anna hemma löste vi det med lite fisk i ugn och ett par skedar ris. Det passade mig utmärkt då jag inte är helt alert och det är så jävla skönt att hon inte är mer krävande!

Med det vill jag inte ha sagt att de andra är krävande, för det är de inte! Kruxet är bara att då måste jag tänka TVÅ gånger och ni hör ju hur det låter!

VEM orkar tänka jämt! Tur att mina barn hjälper till att tänka i de flesta lägen!!

 

Nu väntas en dusch och "slapp- och ledig-klädsel"!