Är det inte det ena så är det det andra!

Det finns väl inte många föräldrar med NPF-barn som kan beklaga sig på en händelselös vardag!
Ofta så löser det ena problemet det andra och har man tur så kan man alltid "skylla" på NPF.
Har man otur så är det någon annan individ som stökar till det och skapar situationer som inte alltid är så angenäma!
 
Jag har haft tur i oturen!
Jag fick en hel vecka med avkoppling men den avlöstes snabbt av situationer.
Jag har även haft tur med att konsekvenserna hade kunnat blivit långt mycket värre... nu blev de bara fruktansvärda.
Jag har även tur som har så fina tjejer som orkar vara starka och visa sig svaga... och att de löser av varandra så det alltid finns någon som står pall med en stöttande styrka.
Dessutom har vi det enorma stödet av vår inneboende/bonusbrorsa/vikariemamma... han är en klippa med sin förståelse och närvaro!
Att jag sedan på det har Hjärtat som orkar med all den turbulens som kan få den mest stadiga att backa känns mer som ett mirakel än tur!
 
Veckorna har bestått i eget skapande drama, kraftigt påhejat av sensationstörstande och provocerande människor som inte kan uppskatta ett fiktivt drama i någon av kanalutbuden på TV...
På det lägger vi en av dem som inte har förmågan att lära sig umgås med sina kvinnliga vänner utan att inbilla sig en rätt att ta för sig efter eget bevåg...
Det i sin tur skapar naturligtvis en situation som kan vara svår att greppa även för den bästa!
Men tydligen hör vi till den kategorin... "BÄSTA"... eftersom vi om och om igen lyckas vända seglen åt rätt håll.
Att rida ut alla stormar är på intet sätt lätt... men den styrka som finns i både familj och vänkrets gör det möjligt att fortsätta i rätt riktning.
 
Det är svårt att INTE älska! 
Min familj!
Mina vänner!
Mitt Hjärta!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0