Det känns som om jag har fostrat mina barn helt galet. Snart är det dags att be dem slå med storsläggan så fort det är något! Jag känner andra som utan tvekan har skadat andra för att ingjuta respekt och det har tydligen funkat ända tills andra generationer tagit vid.

Egentligen tycker jag att man ska stå stark utan att behöva ta till våld... för det är ju en sanning att där ordet tryter tar nävarna vid! Men när "motparten" inte har förstånd nog att förstå vanligt sketet språk så känns det ju ganska meningslöst att lära sina barn använda ett språk som andra inte förstår.

Vi ska nog bli lite flerspråkiga så vi gör oss förstådda!  

 

Sen att skit ska skit ha... vi ÄR inte skit och det vet jag så tydligt väl men ibland känns det hopplöst!