Det behöver jag inte fundera över så många gånger, om ens ett par!

Jag har, trots mina motgångar, lärt mig att jag oftast landar på fötterna! Och landar jag inte på fötterna så betyder det att jag behövde kravla för att finna det som var i botten.

 

Ibland vänder sig livet i såna vändningar att jag blir alldeles fascinerad! "Om inte det hade hänt... skulle jag aldrig ha..." ..... *blablabla... Ni fattar!

Just därför känner jag att jag trots allt har tillförsikt till det som ligger framför mig! Just nu är allt ok och det är bara det som räknas... sen att jag har blivit "tvingad" att planera flera månader framåt gör mig nöjd! Jag blir nöjd över att jag upptäckt att jag bara äger en kort bit av den existerande tiden men det är inte farligt att glädjas framåt!

Senaste tidens vändningar har visat mig att jag faktiskt betyder något... för flera! 

DET är en ganska ny tanke och en spännande sådan så nu är det på sin tid att räta upp både det ena och det andra.

 

De senaste dagarna har det regnat så nu blir det som jag förväntat mig. Jag har två högar med grejer som tidigare stått under tak både i garaget och inne i huset. Jag har larmat om att platsen behövs... jag har påpekat att de måste flyttas på nu... jag har påpekat att de står tillgängliga när som helst (med andra ord, utan tak)... jag har varnat om att de kommer att forslas bort...

Regnet har demolerat kartonger så som jag har varit rädd för... att jag ska behöva kladda med sumpiga kartonger själv! 

Det låter nu som att det var en bra idé att låta det gå ett par dagar över och jag slipper köra dem själv!