Det är lugnt sagt lite varierat mellan de två polerna! 

Här går vi i väntans tider då Maria snart ska klämma ur sig en liten bäbis och det känns så jävla skönt att det just nu är som det ska!!

Nu hoppas vi att allt går som det ska och att de blivande föräldrarna ska få uppleva det där miraklet som resulterar i en liten.

I övrigt måste jag säga att Maria och Oliver har varit sååå duktiga med flytt till egen lägenhet och allt. Det känns minst sagt underligt att en "av de små" har klivit ut i eget boende.

 

Anna ska snart ut och lufta vingarna igen. Hon ska med klassen till England för typ språkfördjupning. Vilket guldprogram hon har valt! Skolan bekostar två veckor för det och jag hoppas innerligt att de har en bra tid! 

Det är nog väldigt skönt för dem att lämna både skolan och Sverige ett tag för andra intryck!

 

Natanya är hemma nu och henne måste jag med berömma! Vilken tjej att kunna ta vara på de resurser hon har! Min "lilla" som slår med häpnad i hennes kloka tänk.

Älskar mina barn!!!

 

Och älskar... det GÖR jag! Och vet ni vad... jag blir även älskad tillbaka! Det är sånt som gör dagarna värda att traggla sig genom, även om det bara kan bli just dag för dag. 

 

Jobbet på gruppbostaden är som en lisa för min stress. Det känns skönt att "komma hem" igen.

 

Det som hamnar på den negativa sidan förtränger jag både här som i verjkigheten. Vem orkar ta tag i det? Där har jag hamnat i det läget att det är enklare att bara glida med. Förhoppningsvis kommer en ork när jag kan börja nysta i den negativa spiralen en dag...

... men den lilla gnutta av sol som skiner ska jag sola mig i. Även om jag måste leta efter ljusstrimman!