Det är en del diskussion om SD igen då det tagits upp uttalanden som låter lite neanderthalarstuk.

I och för sig så är det ju inte otippat eftersom forskning visar på att vi här uppe faktiskt härstammar från neanderthalarna till skillnad mot bland annat afrikaner som har sina gener som den moderna människan.

För mig är det skrämmande hur en rädsla för det som är annorlunda kan ta sina uttryck som rasism men jag blir ändå inte förvånad.

Så SD...

Varför börjar jag gaffla om dem?

Antagligen är det alla tankar som till slut rinner ut i tangentbordet eftersom jag som bekant har rätt svårt att "hålla truten".

Jag har det senaste året försökt förstå hur ett politiskt parti kan har så bra ekonomi att de har sina företrädare som inte ens gör det minsta rätt för sig, förutom att inkassera ersättning. Vilka är de människor som fortsätter att välja inom ett parti när det blir så mycket oegentligheter!?

Och om jag förstår en del av propagandan så går det ut på att vi ska ta hand om våra egna först innan vi tar in främlingar.

Eller ja, jag ska kanske i och för sig ta mitt ansvar och åka tillbaka till Finland där jag hör hemma allt efter de senast publicerade uttalanden.

Fast det är ju helt ok att vara "omogen" och tabba sig lite, för SD som parti är ju starkt tack vare den skrämselpolitik som de nyttjar.

Då tänker jag på sånt som till exempel:

Arbetslöshet på grund av att invandrare tar våra jobb...

Uteblivet socialbidrag... för att invandrarna får enorma summor.

Mobbing i skolorna, för att invandrare inte kan sköta sig...

Äh, ge fler exempel ni!

 

Men att SD-politiker själva "tar in" främlingar! Jag läste för ett tag sedan om politikern som blivit misshandlad av sin thailändska kvinna... Skulle det vara synd om honom? Jo, självklart! Ingen människa förtjänar att skadas.

Men hur tänkte han från början? Om invandrare tar jobb från svenskar... är det skillnad på flyktingar och "importerade"?

Då tänkte jag på skillnad i annat än den svenskes egen förlustelse...

Andra tankar som jag har är när jag jämför familjer...

Våra nysvenskar lever i stora familjer och då tänker jag generationsvis där var och en tar sitt ansvar och där de hjälper varandra. Ta det kontra pursvensken som utan att blinka kör över sin familj, lämnar dem i sticket när det inte passar.

Jag vet att det finns folk som blir upprörda över invandrare som arbetar svart. Men i ärlighetens namn så finns det även svenskar som gör så... till och med SD-politiker. Till och med de som lejer personal svart!

Inte för att jag blir upprörd över just svartarbete för enligt ekonomer så behövs svarta pengar för att hålla uppe BNP i landet men jag blir upprörd över dubbelmoralen!

 

Som jag nu tänkt högt här på bloggen, låter min frustration rinna ut i bokstäver...

Kan ni förstå att det finns fler funderingar kvar innanför pannbenet?

Jag tror inte att politiker är annat än människor och även de kan fela men faktum kvarstår att de är offentliga personer till skillnad från oss andra. Därför känns det som en rättighet att kunna vädra missnöje och kanske skapa en nyfikenhet som resulterar i att en del synas närmare i sömmarna.

Ett annat faktum som kvarstår är att jag är ett totalt rikspucko när det gäller politik... men blir upprörd när oskyldiga drabbas!