Snart födelsedag!

Snart kommer den där födelsedagen som vi aldrig har firat för att Jozz...Olivia inte ville fira.
Men medan hon bodde hemma passade vi på att fika och äta tårta... presenter var det en del som kom med som gärna ville ge fast hon sa ifrån.
Vid yngre år var det tråkiga, nödvändiga saker som stod på önskelistan för att Jozz...Olivia inte själv skulle behöva köpa något sådant. Pengar var gångbart och de gick oftast till musik och sparades till kamera.
När hon blev äldre fortsatte fördelningen på liknande sätt... men hon blev mer och mer tydlig i att inte vilja bli firad!
Att inte fira någon man älskar är SVÅRT!
Att fira fast hon inte vill är lika svårt men går att kringgå.
Många år har jag tillbringat grubbel med hur jag ska klä in en present till en random gåva... på ett smidigt sätt...
Men ibland har jag bara inte lyckats.
En födelsedag i Jozz...Olivias indianperiod planerade vi in ett riktigt, genuint kalas.
Jag bjöd in tre av hennes närmsta vänner i hemlighet.
Bad dem fira äkta traditionsenligt med blombukett och present.
Beställde och ordnade en tårta från det lokala bageriet. Det blev en tårta med upphöjt indianhuvud på.
Caiza blåste ballonger som låg över golvet på hela övervåningen.
Blev Jozz...Olivia glad när vännerna ringde på?
Ja, jag tror det...
Men hon var mindre glad på mig som klev på fötterna... men EN gång ville vi andra göra det som saknades i VÅRA hjärtan vid firandet.
Det saknar jag många gånger... alla förklädda yttringar...
Idag skulle jag nog inte maskera dem utan kanske hävda en kompromiss i det hela.
Kontentan av funderandet är att påminna sig om alla de gånger som individen har rätt att göra på SITT vis!
Men ibland blir det på bekostnad av många andras känslor...
Glöm inte att kompromissa om VARFÖR man gör saker och ting!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0