Utvecklingsamtalen är nu avklarade...

I vanlig ordning är nr 1 lite småsnack för att konstatera att det inte finns några svårigheter.

Sen den andra blir det som vanligt jag som lättar i humöret då problemen till största del finns i skolan som organisation...

Jag fattar inte hur många kan hålla sig kalla inför den förbannade dumhet som finns!

Under flera års tid har mina barn fått vackla fram bäst de vill i den oförstående skolmiljön...

En miljö med hundra pedagoger men ett fåtal som har kompetens när oförmågorna hos barnen behöver kompenseras.

Eftersom jag för ett tag sedan lät släppa på min spärr, som behöll ett spelat lugn och artighet, så kan jag bara säga:

FUCK!

 

"Den som inte klarar att jobba som den ska kan gå"

Typ...

I mina öron betyder det att den som inte kan knöcklas ihop i mallen som finns på skolan kan dra åt helvete...

Jag trodde... och vet... att skolan är till för alla.

Det är faktiskt skolan som ska anpassas efter individ!

Och skolan i min värld är den miljö som mina barn vistas i största delen av den vakna tiden, eller borde göra det.

Där kommer de att lära sig ren fakta...

De kommer också att lära sig de sociala normerna...

De kommer också att lära sig följa regler...

... så småningom...

 

MEN!

De KOMMER inte att lära sig det genom hot och avstängning!

Som alla andra levande individer så lär de sig genom att GÖRA RÄTT!

Genom beröm...

OM de inte kan GÖRA RÄTT så är det ALDRIG den haltes fel!

Det är ALLTID den styrande som gett fel uppgift!

Jag vill ha personal på skolan!!!

INTE en bunt pedagoger som måste ha mönsteranpassade barn för att kunna lyckas med sitt arbete...

För vet du vad???

Arbetet som pedagog på skolan finns inte där för att din universitetsutbildning ska komma till sin rätt...

Det arbetet finns där för att barn ska kunna tillgodogöra sig kunskap, på ett eller annat sätt...

Och det värsta...

Du har valt din utbildning och ditt jobb för att du VILL förmedla något till de barn DU valt att arbeta med!!

Hoppas jag åtminstone...

 

/idag: Arga Tarja