Lugn i sinnet...

... blev det efter begravningen...

Jozz...Olivias musik rullar i huvudet och det kommer det nog att göra länge. VNV Nations "The farthest star" har satt sig som en klisterlapp i skallen och jag förstår att Jozz...Olivia tyckte om den!
Petra med sitt budskap i "This means war" är lika... den gruppen och några till var hennes motpoler till annan musik. Om henne måste man ju säga att musiktycket varierade ganska häftigt...
Thyrfing som Mathias föreslog och som vi utan tvekan nappade på hade även den en mening, om man lyssnar på texten...
Under tiden medans "Home again" spelades så tog familjen och vännerna avsked av Jozz...Olivia och högen med rosor dolde nästan det underbara fotot på henne!
Guns'n'roses version av "Knockin' on heavens door" avslutade akten...

Duktiga Emilia hade ansvaret för kameran och det var skönt! Jag antar att minnena luras och bilder kan vara bra att se för att friska upp...

Lättare blev det på klubben Burning Wheels som hade upplåtit sin lokal och även barhäng för dem som följde med på minnesstunden. Ett par fotoalbum cirkulerade för att skvallra om Jozz...Olivias tilltag och en minnesbok inbjöd att skriva en sista hälsning.
På äkta Jozzan-vis serverades pizzaslices, Vesuvio naturligtvis! Och Salt & Blandat har en alldeles egen innebörd för de två äldsta systrarna, Jozz...Olivia och Caiza...
Ölen var ett måste... vem vill gå emot en personlig önskan att det ska bjudas på gravöl! De som hade varit med i en tydlig diskussion med henne om detta tror jag njöt av att det GÅR att styra upp sin egen begravning!

Tillställningen innehöll sorg, men även glädje över de roliga minnena som poppade upp! Och det är ju det som strävas efter för att finna balans i den jobbiga situationen.

Hur som... nu är det en väntan till när urnsättningen ska ske... och då är det bara stoftet kvar. I går var det inte svårt att "se" henne som i måndagens avsked. Den enda skillnaden var att igår var kistan stängd...

Nu ska jag njuta av solen! Jag ska ta en promenad till kapellet där blommorna är placerade... jag ska även ta med ett par ljus att tända.
Ett för min dotter... och ett för en annans dotter som gått samma öde till mötes men på lite annat sätt...

Var rädda om varandra!
Lyssna på varandra!
Var inte rädd att bli jobbig och lägg dig i om någon annan visar denna trötthet!
"I morron" kommer vi att hjälpas åt att störa den som dimper så näsan hamnar ovanför vattenytan igen...
För det här vill vi inte vara med om!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0