... är väl lång i Arboga!
Jag tror att många med mig väntar på en förklaring till den tragiska händelsen tidigare.
Medan undersökningar framskrider nämns ju toxologisk sådan. Det får mig att tänka på tidigare diskussion i en annan situation.

Vi diskuterade depressioner och hur en del människor inte klarar av att hantera sina "dippar" i vardagen. En riktigt bra förklaring gavs med hjälp av en visualisering. Några streck på ett papper och kurvan som visar stämningsläge.
Det är ju så sant som det är sagt och den som förklarade är duktigt, personligt insatt.
När ens stämningsläge från start och normalt ligger på samma nivå som när du och jag är nedstämda... då är det ju lätt att se var kurvan bär hän när det inträffar tråkigheter.
Om du och jag blir ledsna så blir vi just ledsna... men den som saknar SEROTONIN startar från ledsen och blir, vad vi uttrycker, förtvivlade.
Om du och jag blir förtvivlade, på riktigt, så har vi svårt att se någon ljusning. Den som saknar serotonin befinner sig där alltid när han/hon blir ledsen.
Nu blev det ju rätt generellt beskrivet men likaväl användbart!
Förståelsen för människor med avsaknaden av hormon som låter personen starta från "glädjenivå" är rätt dassig och det är ju att förespråka en högre tolerans.
När den här diskussionen uppstod så kunde jag bara känna stolthet när den drabbade har kommit så långt att han/hon kan beskriva så tydligt. Och med det också förstå själv att mediciner är  ett måste för att ha en högre tolerans på "dippar".  Det jag blev mest imponerad av var den sjukdomsinsikten som personen äger! För utan den så blir det inte bra och då kan det medicineras hur mycket som helst utan större, långvarig effekt.

I väntan på svar så undrar jag vad de kommer att hitta. Jag hoppas i mitt hjärta att det inte är så tragiskt att en person har lyckats trilla och dolt det så väl att omgivningen inte upptäckt det...

Du och jag måste lära oss mer om att läsa signaler och vara öppna för andra sinneslägen än våra egna! Och vi får inte vara rädda för att se när det är illa!
Det ÄR inte farligt att ta reda på halvdö'a människor! Det blir värre om vi blundar!
Dela med dig av glädje! Men glöm inte för guds skull att våga bekräfta det som är jobbigt och dåligt. För det är minst lika viktigt för att få grepp om verkligheten för dig, mig och den som har trillat!