... eller nåt sånt.
Igår i väntrummet så tyckte jag att jag kände igen en nuna! Doch saknade jag en otroligt tjock fläta i håret!
Anledningen kanske är den att andra blir så fruktansvärt gamla och förändrar sig! Min vän från grundskoletiden satt där, vuxen och ordentlig med håret i snygg frisyr (även fläta är ok).
Men vi kände igen varandra trots att vi bara har slängt några ord till varandra på stan!
Det är så roligt att träffa folk efter lång tid och jag undrar ju naturligtvis vart alla år tar vägen och inte en dag äldre blir man! Eller, ok, 24 + har man väl blivit då.

Efter mötet så blev det att möta upp Spindel-E igen och terrorisera en stackars försäljare om hängrullar. Vi fick napp och lyckades beställa 6 st som vi får på måndag. Nu hoppas vi bara att vi löser boxdörr tills dess. Spindel-E satt och snurrade på den gamla rullen och var totalt inoljad av den gamla skiten. Men så är det ju när man hellre går skitig än proper och tråkig... eller hur!?
Aja... jag kan ju inte påstå att jag var renare innan saneringen inför mötet och sen är jag hemskt glad att det löste sig med resten av stallsysslorna på eftermiddagen.
Jag, min tidsoptimist, sparkade ut unge i farten hemma fem minuter innan jag började jobbet och brände strax iväg dit för att ånga in nästan precis i tid.

Idag ska en av tjejerna lösa problem som vi vuxna har! Eftersom våra öron ramlar av i allt kackel så ska hon trycka hål i tungan. Jag antar att det kommer att bli lite tystare ett tag. Och Spindel-E är hödt älskad av dotra med då hon lovat att skjutsa dit. Vad dotra inte inser är att Spindel-E kommer att njuta varje sekund av plågan. Det är synd att låta ett sånt tillfälle gå till spillo.
Jag undrar om det är hämnd för Kai och Marias tilltag med plastspindel i stallet? Vem bryr sig om vem som får betala.. Haha!