Har du hittat vänner!?

Min älskade flicka, har du hittat vänner?
Var du kanske här och sade hej då?
Caiza påminde mig om diskussionerna om saltkaret, att om det finns en möjlighet att bli kvar och stöka så ska vi använda oss av saltkaret!
Behöver jag säga att saltkaret står framme här på bordet och hos Caiza likaså!

Vi har letat efter vad vi missat och med en efterrekognisering så hittar vi naturligtvis vad du skrivit.
Vi vet att du är duktig på att planera och organisera så det ser ju faktiskt ut som om du lyckats den här gången med.
Nu önskar vi här att det blev som du ville även om vi hade kunnat göra vad som helst närapå för att få dig tillbaka!

Jag undrar om min lilla flicka fryser... men jag tror att du är någon helt annanstans än skalet där "fryset" sitter.
Tanken är helt outhärdlig att du ALDRIG mer kommer att finnas på andra sidan skärmen, telefonen eller dörren.
Tanken är helt outhärdlig att ditt skal ligger i ett kylskåp!
Tanken är helt outhärdlig att främmande människor ska undersöka din kropp.

Igår kväll tände vi ett ljus åt dig, så du hittar "hem"...
Dina fyra syskon är förtvivlade tillsammans med mig och vi kommer att få jobba hårt med att stå på fötterna!
För nu har det skett i fel ordning!
Det var INTE du som stod på tur!!

Nästa vecka ser jag dig för sista gången... på riktigt...
Men jag har tagit rätt på så mycket som möjligt att dina vackra foton på dig själv för att...
... ja, varför?
För att minnas?
Näää... du har ALDRIG vartit bortglömd och kommer aldrig att bli!
Din plats i mitt mammahjärta finns alltid fyllt! Det är reserverat och bebott sedan du föddes!
Din plats i min tatuering med mina drakägg som symboliserar barnen? Jag trodde aldrig att ett av äggen behövdes krackeleras...
Det är nog tid för min första tatuering... för om det gör ont så lever man och dina syskon finns kvar här.
Och om det gör ont i kroppen kan det kanske lätta på den plåga som finn inuti...

Det här är inte rätt!! Men antagligen sant!
Jag är glad för den uppbackning vi får!
Utan Kai i huset skulle det ha blivit kaos... tror jag...
Och utan vänner skulle det inte heller gå!
Tack, alla vänner! Ni förstår att ni betyder mycket utan en större  tvåvägskommunikation...
Men just nu har jag en tromb som dragit fram i skallen... och jag måste städa upp innan jag fungerar...

Nästa vecka börjar de praktiska sakerna... jag hoppas att det finns vänner och att Jozz... Olivias Erik orkar vara med. Jag hoppas att hon har planerat till den grad att vi vet vad hon vill... det känns som om det borde finnas instruktioner om hur allt ska arrangeras!
Och om det inte finns så hoppas jag att vi ALLA ska kunna klura ut hur vi gör för att det inte ska bli "fel"...
... men å andra sidan... alla beslut är ju inte "rätt" heller!

Kommentarer
Postat av: Anonym

<3 Skönt att ni har varandra, beslut blir rätt när dom kommer från hjärtat, ta hand om varandra och ta en dag i taget hjärtans varma kramar från Märta

2012-02-18 @ 09:27:46
Postat av: Ann

Stor hård kram...

2012-02-18 @ 09:39:20
URL: http://annrosdahl.bloggplatsen.se
Postat av: linda

Sitter och gråter med en kopp te... Du skriver så fint. Men det är orättvist!

2012-02-18 @ 11:40:30
Postat av: Malin

Fyfan.. Tänker på er alla! <3

2012-02-18 @ 12:20:39
URL: http://www.nattstad.se/Tjingeling197
Postat av: Anonym

Jag finns här om du behöver mig!

Kramar Carin

2012-02-18 @ 14:29:36
Postat av: Brittis

<3 fy fan Tarja tårarna rinner hela tiden sedan man fick veta du ska veta att ni finns i våra tankar det här var det sista ni behövde men livet är så grym ibland MÅNGA KRAMAR du vet var jag finns bara hör av dig du fanns när jag behövde dig hälsa de andra <3

2012-02-18 @ 16:36:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0