Bloggar om "spöken"

Sitter och tittar runt lite efter bloggar om spöken... eller ska vi säga "spöken"?

Jag fick ett gott råd av ett medium en gång. Det var när skramlet i huset var så effektivt att N, minstingen, till slut grät och ringde till mig på jobbet: "Snälla mamma, vi måste prata med en sån där som pratar med spöken"
Då hade jag redan börjat leta efter ett medium men hur lätt på en skala är det när de flesta verkar rätt oseriösa. När svaret hos ett medium omedelbart blir att "ja, då får vi hjälpa dem över till andra sidan", då har jag tackat för mig och sagt "ja, men nej tack".
Jag har inget som helst belägg på att det ska finnas nåt "andra sidan". Däremot händer det mesta här och nu... och utan alternativ.
"Andra sidan" är för mig en tanke som jag kan jämföra med sockerpiller utskrivet av läkare. Det ger effekt på sitt sätt...

Hur som helst... Det goda rådet jag fick var att sluta prata om spöken. Spöken har en negativ klang, ja i alla fall hos barn. Spöken är nåt otäckt som dyker upp vid midnatt, rasslar och skrämmer.

Diverse roliga dokumentärer om hur man "jagar spöken" är också intressanta på det sättet. För att få kontakt så sätter det sig en hel bunt med människor i ett mörkt rum, mitt i natten, och skrämmer slag på varandra.
Har dessa aldrig råkat ut för energierna som finns omkring oss? Det där som blir kvar när "höljet" gjort sitt. 

Mina äldre barn har aldrig känt sig hotade. M har sagt vid flertalet tillfällen att man behöver ju aldrig vara ensam hemma :) Man har alltid sällskap...

Sen har ju de äldre barnen, allra helst O som är äldst, kunnat skyllt på energier som flyttat på saker som inte hittats. Det har många gånger varit sant, för sakerna har dykt upp där de fattats innan men en del gånger kan jag nog tänka mig att det varit rent slarv.

Det senaste, med A:s plattång som jag bloggat tidigare om, känns lite olustigt. JAg vill nog att A kommer ihåg att dra ur sladden. Man vet aldrig vad klantiga "spöken"  ställer till med.

Jaja.. lite svammel innan jobbavfärd.
Nu ska jag flytta på saker själv. Tvättmaskin har gått färdigt och tvätten ska hängas. SÅNT gör inte "spöken", tyvärr...

Kommentarer
Postat av: Lilitha

Ja, det är intressant det där med spöken. Själv har jag inte upplevt nåt riktigt spökeri...tyvärr. Kan känna en herrparfymdoft då och då... Men min "svärdotter" har kontakt med "spöken", och hhon har berättat några intressanta saker. Men jag älskar spökerier...men det visste du väl redan. Ha en bra mån-dag. Kram Lilitha

2010-11-22 @ 14:21:07
URL: http://lilitha.blogg.se/
Postat av: Eva

Ja, alla väljer ju hur de hanterar det här med spöken. Själv tvekade jag inte en sekund att söka hjälp, men då hade jag ju drabbats av fysiska skador (rivmärken). Men när tekniska prylar börjar bete sig konstigt är det inte bara irriterande utan kan bli direkt farligt. T.ex om spisplattorna plötsligt sätts på.

Visst finns det både seriösa och oseriösa medium. Men ibland får man ta risker också, det är kanske värt om man störs av spöken eller vad det nu är.

2010-11-23 @ 10:47:34
URL: http://detspokar.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0