... där de är, är en konst!
Mina barn får hjärtat att klappa varmt! Och allra helst just nu när de kommer och gör mig så stolt!!!
En packar sina gympakläder och är så duktig att hon kommer igång att räkna matte!
Den andra är duktig och har bla ett godkänt ämne!!
Den tredje presenterar resultat, både A och B!!

Och alla tre är skitduktiga där de är!! De höga betygen mot de lägre eller att ta med sig idrottskläder... det är inte mätbart sins emellan. Just där de individuellt befinner sig så är de skitduktiga alla tre!!

Jag måste säga att trots de situationer som uppstår med tonåringar så presterar tjejerna allt mer av den varan som är så viktig i vår familj. De kan visa sina resultat och förstå att jag är stolt över dem just för det (hoppas jag <3).
Sen visar de allt större prov på medmänsklighet. Rasism är ett ämne som diskuteras ganska frekvent hos oss och där har de börjat ta ställning rätt duktigt. Trots påverkan från andra håll där rasism inte bara är acceptabelt utan också en del av vardagen så börjar tjejerna kunna försvara sina vänner som är nysvenskar.
Uppväxten är turbulent hos de flesta men de börjar redan nu formas till de individer som de faktiskt är! Att jag har lyckats hålla dem som egna individer visar sig i att de är så olika. Jag hoppas verkligen att de lyckas hålla sina sunda värderingar trots motgångarna.

Facit visar sig av de som är stora och jag hoppas att de vet att de alltid räknas med också!

Hejja, mina barn!!! ALLA mina barn!! Ni är mina <3  <3 :an