Skön eftermiddag...

... kanske.
Tänk att man ska behöva agera taxi hela eftermiddagen. Först ska ena ungen hem, sen ringer nästa och ska hem, den tredje är så pass självständig att hon tar cykeln!
Sen vill lilla Ludde (hamster) åka till sin flickvän för att bli pappa... Men, nej, någon mer hamster blir det inte i det här huset!!

En välbehövlig kaffepaus blev det när syrran kom över med en påse wienerbröd. I vanlig ordning visade sig hundarna från sin allra bästa sida! Idiotrace genom köket, in i vardagsrummet, sladda upp i soffan... För att sen kvickt försvinna tillbaka in i köket, halka in under bordet med en sladd som flyttar de flesta stolar. Jaja, tur att hon har sett dem lugna med.

Nu ska morsan agera kock, trycket på kvällsmat är stort. Makaroner och prinskorv står på menyn.

Senare ska jag försöka komma ihåg att komma iväg till skolan på föräldramöte om klassresa.

Vilken tur att det är en ledig dag!!!

Underbara sol!



Vad glad jag blir när solen skiner! Snön är nästan helt borta och likaså isen.
Förhoppningsvis reder det sig som det ska för tjejerna och då kanske jag kan få lite ro i sinnet med.

Ett litet mörkermoln är att någon dristar sig att ringa på dolt nummer stupalöst, för att efter en stund bara lägga på luren. Jag har väl mina aningar om vad det kan röra sig om men det är inte någon idé att lägga energi på det nu.  Vad det än må vara så kommer det nog fram... Jag säger som katten: "Jag kan vänta..." (Katten och hundens dagbok, Rix morgonzoo)

Apropå det, den är helt underbar! Vi som har både katter och hundar känner garanterat igen våra djur i det:

http://www.youtube.com/watch?v=pcNJEBgaaA0

Men nu ska det ut i det ljuvliga vårvädret! Här ska njutas medan tid är!!

Dagens prövningar och glädjeämnen!

Nu är första delen i tjejernas drama avklarad. Jag tänker ju inte lägga ut allt i bloggen så ni får väl läsa mellan raderna och ni som känner-känner oss vet ju vad det handlar om.
Kan ju bara säga att Västerås är en stad där parkeringsautomaterna ÄTER pengar! Kortet funkade inte, hade bara några ynka tior i pluskan så det blev att fylla på senare med hjälp av en vänlig dam som kunde växla en sedel. Tredje gången hade jag hjälp av Maria, som var färdig med sin del, att "tanka" parkeringsavgift via SMS.

Barnahuset i Västerås är en makalös utveckling för att ta hand om barn!! All eloge till de som jobbar där som är så duktiga. Men trots duktigt folk så kom en av tjejerna ut rödgråten. Dock inte pga personalen utan pga deras förtoendegivande sätt att få tjejerna att våga berätta sin "story" utan krusiduller.
Det måste jag ju skriva i bloggen att mina tjejer har varit enormt tuffa, raka och duktiga i allt det jobbiga.


Efter Västerås mellanlandade vi i Köping, hos Kai. På med kaffe, duka fram fika, sen satt vi som möss i sovrummet för att överraska. Så tysta har den här familjen inte varit på 10 år! Vågen till kackelfiorna!!
Naturligtvis hade han och Casper varit förbi McDonalds men det löste sig genom en extravända med Kai... Tack, Kai, för kvällsmaten! 
Efter påfyllning av energi i form av snabbmat och Coca Cola fick ungarna halvt tokspel så det var läge att åka hem för att undvika vräkning utr lägenheten i Köping...

Uff... det har varit en tuff dag...

Vårväder!!

Nu är det väl ändå vårväder! Vi har lyckats sova middag med fönster öppet och jag frös inte ens ihjäl när jag klev upp!
Planerar en promenad med hundarna för att ta in hästar ikväll. Det gäller ju att ta vara på lite sol och ljus. De idetrötta ögonen behöver härdas mot solljus. Kanske kan man vakna till ordentligt cirka kvart över april!

Äntligen helgledig!!

Sista passet på jobbet för den här veckan är avklarad, nu är det helg som gäller!
I morron ska vi stöka undan två BUP-tider direkt på morron men sen är det ganska förpliktelselöst. Nu håller vi tummarna för att BUP ska kunna göra sitt jobb på bästa sätt och för att jag ska hålla ihop även dessa "7 svåra år".

Hästskrällena kom in sent, efter jobbet som slutade 21. Calle, den drummeln, var så trött att han klev tomögt förbi sin box och såg allmänt förvirrad ut när Maria korrigerade honom in i sin box.  
Hur i hela fridens ska han klara en tidig morron på detta!!

Go natt där ute i spacet!

Ny dag, nya bekymmer...

... eller kan man kanske klara sig en dag. Vaknar upp ALLDELES för tidigt! Jag förstår inte varför jag ska vakna en timme före väckar klockan. Nu är det läge för att få sova ordentligt snart annars packar man ju ihop helt.
Har tillbringat en del av morgonen med diverse telefonsamtal. Vad det är jobbigt att om och om igen behöva dra upp tidigare händelser.
Men nu är det dags att ge sig ut i verkligheten och hoppas att himlen inte ramlar ner över mig...

Länge sen sist nu...

Ibland sitter man vid tangentbordet och har dåligt med inspiration... Men nu har läget varit det direkt motsatta.
Alldeles för mycket har hänt, det mesta onämnbart i ett öppet forum.
Många gånger i mitt liv har jag tänkt att "inte en grej till! Det orkar jag inte!" och ändå orkar man mer och mer.
Nu sitter jag i samma läge igen men det börjar kännas som om det bara inte FÅR hända mer!
Den här gången är mina barn drabbade! Och de är ju det bästa jag har!
Förutom allmänt kaos så har även tredje och fjärde person totalt flippat... och vilka är det som drabbas... Jo, mina barn...

Nu är det fruktansvärt skönt att vi har Kai! Han är en klippa som står stadigt hos både mig och barnen. Och veckornas händelser har definitivt gett honom en framträdande position i våra liv. Inte för att han har legat risigt till innan men nu har allt prövats ganska långt in i ytterligheter.

Skrammel i huset har varit med oss i alla händelser. Som alltid har det förvarnat oss om händelser, vi börjar bli riktigt duktiga på att vara lyhörda och beredda.

Nu håller vi tummarna för att bloggen får leva vidare ett tag till! Men idag blir inte mer skrivet...

RSS 2.0