Svar på tal om spöken

Lilitha om Zekes bidrag till skrammel-i-huset:
Spännande... Själv har jag inte upplevt just spökerier...vad jag vet... Men jag har några vänner som har det. Jag vill oxå träffa spöken...suck Kram Lilitha


Svarar: Det är egentligen inte så himla märkvärdigt. Men när det känns som om man måste armbåga sig fram och det inte finns ett ställe som är lugnt, då är det lite tröttsamt.
Jag tror att du med har upplevt men som människa är man ju så himla snabb med att skyffla undan det.
Se det som så: Om det krävs energi för att hålla igång en människokropp så vart tar energin vägen när kroppen inte orkar med?
Det är ju bekant att energi kan inte försvinna utan bara omvandlas eller byta plats.
Om DET är en sanning så borde det finnas 100 miljoner energier överallt och då borde sannoligheten att man stöter på det vara ganska stor. Eller hur!?
Men den mänskliga hjärnan får oss oftast att inte ta till sig, likt när nån har varit med om en olycka och hela händelseförloppet förträngs.
Jag tror inte att några utvalda har en "gåva" att se/höra/känna... Jag tror att ALLA kan... om vi törs

Kommentarer
Postat av: G

Det måste ju vara skumt att inte kunna stänga av.

2010-11-19 @ 14:15:45
URL: http://gurudas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0