Julklappskrav
Nu har vi haft en något hetsig diskussion. I huset där allt skramlar så diskuteras det även högljutt.
Det är så tråkigt då det blir krav och man ska ha reda på hur mycket de köpta julklapparna kostar.
Själva grejen ATT man får julklappar är av underordnad betydelse.
Jag funderar lite över om man ska ändra traditionerna till att skänka pengar till bättre behövande i julklapp istället för att öda dem hemma.
"Jasså! 150:-! JA det var en bra idé!"
"Sen kan vi ju skänka några hundralappar till De Frusna Isbjörnens Pensionat också"
"Hmm... 500:-? Näää... Jag tycker det räcker med 450:-"
"Så där ja! Alla överföringar är gjorda. God Jul! Och tugga havrefrynsgröten väl!"
Näää... DET skulle jag aldrig göra! Jag älskar mina barn och jag vill gärna ge dem det DE önskar! Men JAG skulle vilja ha dem att se att världen inte bara består av saker!
Livet är för kort för att tillbringa det med att samla på sig massor med skit som ändå inte gör någon lycklig för mer än stunden. Men visst är det naivt tänkande! Även vi vuxna tillbringar största delen av livet åt att samla på sig mer än grannarna.
Jag tror överlag att folk (barn, inte just dina) får dyra prylar lite då och då året runt och då blir julafton som en dag då man ska få ÄNNU dyrare prylar på.
Som du vet så slutade jag fira jul för länge sen, och det har bara gjort mig gladare.
I Gunnars familj gjorde vi så att vi fick dra varsitt namn ur en skål, och inte berätta namnet för någon, och sedan kunde vi koncentrera oss på att hitta en riktigt passande julklapp till just den personen, den fick inte kosta mer än xxx antal kronor. Det var en bra metod som inte var lika stressig.
