Idag är det dan före dan före...

...ja vad då...

Listan för dagen är längre än någonsin och jag tänker försöka få med mig min klippa E. Henne känner jag mig trygg med och hon kan även skoja när det är som mest nattsvart. Inte för att deet är roligt utan för att hon delar vårt normala sätt att hantera jobbiga situationer med dåliga skämt.
Dessutom är hon tillräckligt härdad, trots sin ringa ålder, att våga stå bredvid när det svajar.
Det finns en hel del runt omkring som också faller in under de kriterierna och jag har den förmånen att ha många att välja mellan när det behövs.

Måndagens avsked gav det resultat som måste bli, det blir så definitivt då.
Trots att jag tagit in beskedet i huvudet så måste det även trilla ner i hjärtat...
Det är ett stålsättande att behålla främst, att jag har fler underbara flickor!
Men sorgen tar ut sin rätt och den bråkar rätt friskt med framtiden som trots allt finns...

Dag efter dag kommer jag på fler saker som ska göras och en hel del kan jag be om hjälp med.
Det är så underbart med de vänner som finns och stöttar!
De är så väldigt viktiga, de som inte sitter med den omedelbara sorgen...
Jag tänker inte ens be mina nära i familjen att utsätta sig när det faktiskt finns en annan möjlighet.
Det är nog att finnas till och dela de överväldiga känslorna som tynger oss alla...

Jag såg henne födas...
Jag såg henne död....
Snart ett sista farväl...
Sen ska sorg och kärlek samsas... och en tilltro till att hon är orädd och fri...

Och till mina underbara flickor!!!!
Jag älskar er så högt!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0