Äntligen har hästarna fått på sig vinterdojjor, fulla av brodd...
Tack o tack till vår bästa hovslagare!!!

Calle tyckte att det var pest att stå så länge på gången. Nu är de ju vana att bara bli skodda fram vilket tar nära på bara hälften så lång tid... Men men, det är vi ju vana vid att ha en Calle-Balle på gången som tuggar grimskaft, sträcker sig mot taket och snosar hovis i häcken... Calle, "ska bara..", han borde heta Alfons...




Under tiden strosade Nemi omkring och blev överlycklig de gånger jag kom ut för att lattja lite med henne i snön. Fast hon har väldigt lätt för att roa sig själv med, måste jag ju säga.