Måndagmorron då...

Då blev det måndag den här veckan med.. Jag önskar att jag vore lite lik innebandytjejerna, *tagga tagga tagga*.
Men näää då! Jag har tillbringat helgen i bävan inför min tråkvecka. Egentligen är det inte så farligt men almanackan känns så tung!

Dagen kommer att tillbringas i jobbmöte. Det kommer att vara helt ok och säkert inte bara det utan även riktigt bra! Det som är tufft är att hundarna är själva, minstingen går hem från skolan för att rasta dem. Sen går jag på en journatt direkt efter mötet. Jag kommer ändå att ta lite tid så jag hinner hem en kvart emellan så jag kan spana in läget hemma.

Jag älskar mina barn i vilket fall som helat men ännu mer kommer jag att älska dem om jag slipper sanera halva huset efter att de varit hemma själva. Jag slutar ju inte förrän i morron kl 10 och då ska hästarna ut först. Det är en jäkla tur att våra hästar är morrontrötta och nyligen rest sig ur halmen vid den tiden. Sen är det hundar, disk, snabeldrake och mopp som gäller.

I morron blir det tufft med. Om allt går som planerat så har min värd i stallet grävt en grop för gammelhunden. Veterinär ska ringas in på morronen för att komma ut till stallet på eftermiddagen och där hjälpa honom passera genom de sista minutrarna i livet. Hur väl vi än har förberett oss på den dagen så är det så fruktansvärt jobbigt! Och ändå har det varit mest jobbigt att vi inte har fått till avlivning lite tidigare. Jag ser från dag till dag hur Zeke blivit skruttigare. Det går ju så väldigt fort med de stackars djuren.

Efter det så ska jag försöka fungera i ett möte med innebandyföräldrar. Hoppas att det inte blir diskussion som jag inte förmår att hålla acceptabel nivå på. Som bekant har jag ett träligt finnhumör som ändock hålls i schack nu för tiden men i en del situationer så är det svårt att hålla tyglarna åtstramade.

Det är början på min vecka då... de två första dagarna... Jag önskar ibland att jag hade ett helt händelselöst liv! Helt utan annat än de primära behoven att tillgodose. Men jag antar att då skulle det gnällas över det med...

Jaja.. sluttjatat... Nu får jag se till att dagen åtminstone börjar ok.

Kommentarer
Postat av: dova

Kul att du oxå börjat blogga. Jag hoppas på att bli lite flitigare med min nu när jag finns hemma på heltid. Nu förstår jag varför du inte tyckte vi skulle ses denna vecka... Låter som om bara början kräver en hel del både fysiskt och psykiskt. Skönt att Zeke ska få springa vidare, men fy vad jobbigt för er andra. Det är snart 2år sedan jag fick uppleva samma sak med gamlingen Tyzon. Hu vad det är själsligt jobbigt. Jag ska verklingen tänka på er i morgon. Hälsa Zeke så gott från Berra och mig.

Vi hörs!!!

2010-11-15 @ 09:50:26
URL: http://www.dovas4h.blogspot.com
Postat av: saxin

Söta gammelmannen. :( själv sitter jag med en ryggnerv i kläm (tycker förfärligt synd om mig själv) och sjutusen saker som skall pluggas. Vi kanske kan lära oss att TAGGA tillsammans? ;) haha

2010-11-15 @ 17:08:24
URL: http://engulanka.blogg.se/
Postat av: Olivia

Zeke då... Han fick iaf tillbringa sina sista år hos en bra familj och avsluta livet på ett värdigt sätt.

2010-11-16 @ 09:35:44
URL: http://skallebank.blogg.se/
Postat av: Anonym

bajsbajs

2010-11-18 @ 09:54:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0